Europarätten i transformation? En analys av Europadomstolens rättspraxis avseende transsexualism och transsexuella personers mänskliga rättigheter.
Abstract
Genom att använda sig av en dynamisk tolkningsmetod av Europakonventionen har Europadomstolen möjlighet att, med hänsyn till hur rättsuppfattningar och värderingar förändras i konventionsstaterna, tolka konventionen utifrån vid varje tid aktuella samhälleliga förhållanden. För hur vissa typer av frågor, främst sådana som berör den allmänna moralen eller privatlivet, bör hanteras, råder dock långt från konsensus bland de 47 konventionsstaterna. Här måste domstolen, för att inte föregå de nationella lagstiftarna, vara särskilt lyhörd då den balanserar allmänna och enskilda intressen mot varandra. För dessa frågor åtnjuter också staterna en relativt vid margin of appreciation, fri bedömningsmarginal, avseende hur de skall uppfylla de åtaganden som följer av konventionen. I denna uppsats undersöker jag hur Europadomstolen under årens lopp kommit att använda sig av den dynamiska tolkningsmetoden i ett, för konventionsstaterna, känsligt ämne; det om transsexualism och säkrandet av transsexuella personers mänskliga rättigheter.
Vad Europadomstolen har krävt av staterna för att dessa skall ha ansetts tillförsäkra också transsexuella personer den miniminivå av mänskliga rättigheter som enligt konventionen skall garanteras envar som befinner sig under en konventionsstats jurisdiktion, har varit föremål för en omfattande utveckling under de nu snart 30 år som gått sedan domstolen för första gången i sak behandlade ett mål av detta slag. Av de rättsfall jag undersökt framgår dock att domstolen hanterat detta ämne på varierande sätt, alltefter vilken typ av rättighet som berörts.
Sammanfattningsvis kan sägas att det främst är transsexuella personers vad jag i uppsatsen benämner individuella rättigheter, sådana som är hänförliga till individen personligen och som sorterar under rätten till respekt för privatlivet (artikel 8 i Europakonventionen), som varit föremål för en dynamisk tolkning. Beträffande frågor av mer social karaktär, som rör vad jag i uppsatsen kallar par- och familjerättigheter, har domstolens dynamiska tolkningsmetod inte varit lika framträdande. För samtliga rättighetstyper åtnjuter staterna vidare en omfattande margin of appreciation avseende hur, när och under vilka förutsättningar rättigheterna i fråga kan utkrävas, vilket många gånger hindrar att transsexuella personers mänskliga rättigheter säkras i praktiken. Huruvida detta förhållande kommer att bestå, återstår att se.
Degree
Student essay
Collections
View/ Open
Date
2013-10-10Author
Larsson, Karin
Series/Report no.
2013:159
Language
swe