Två svenska översättningar av Jane Austens Emma - En jämförande studie utifrån Vinay och Darbelnets indirekta översättningstekniker

Abstract

I denna uppsats analyseras två översättningar av Jane Austens roman Emma utifrån Vinay och Darbelnets indirekta översättningstekniker. Det första kapitlet i Jane Austens roman och respektive översättning av Sonja Bergvall och Rose-Marie Nielsen utgör materialet. Syftet är att undersöka hur de båda översättarnas val antingen liknar varandra eller skiljer sig åt och, framförallt, vad dessa val i slutändan får för konsekvenser för tolkningen av de båda översatta texterna. De fyra översättningstekniker från Vinay och Darbelnets teori som appliceras på exemplen är transposition, modulation, bruksmotsvarighet och adaption. I de flesta fall har översättarna valt olika översättningstekniker för samma översättningsproblem och genomgående kan sägas att Bergvall håller sig närmare källtexten medan Nielsen oftare gör friare översättningar. Det verkar också som att tekniken med adaption är den minst använda av båda översättarna samtidigt som tekniken med bruksmotsvarighet är den som uppvisar störst skillnader vid jämförelsen avde båda måltexterna. En faktor som också kan antas spela en stor roll i de skillnader som framkommit är tidsskillnaden mellan de båda översättningarna som är cirka femtio år.