Nyutexaminerade lärares introduktionsår - nödvändigt ont eller en källa till skolutveckling?

Abstract

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de rektorer som ingår i studien organiserar introduktionsåret för de nyutexaminerade lärarna, samt hur denna organisation förhåller sig till deras tankar om skolutveckling och ledarskap.

Teori: Arbetet utgår ifrån en beskrivning av ett rationalistiskt sätt att se på skolutveckling, jämfört med ett förståelsebaserat sätt och vilka konsekvenser respektive synsätt kan få i en verksamhet. Olika ledarskapsteorier belyses med fokus på kollegiala teorier där tankar om distribuerat ledarskap träder fram. Även lagar, förordningar och kommentarmaterial från Skolverket bidrar till den teoretiska inramningen.

Metod: Jag har valt att använta mig av en kvalitativ metod och utifrån mitt syfte valde jag att definiera fyra teman som låg i linje med mina frågeställningar och dessa frågeställningar belystes genom halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med fyra rektorer och en utvecklingsledare.

Resultat: Intervjuerna visar att rektorerna har en positiv inställning till introduktionsåret och att de organiserar detta med fokus på den enskilde läraren. Inte i något fall har rektorerna haft någon tanke på att använda denna process för att kunna utveckla hela skolan eller för att distribuera det pedagogiska ledarskapet. De efterfrågar en gemensam plan för hela kommunen för att kunna höja kvalitén och de är medvetna om att reformen om introduktionsår inte är en prioriterad fråga. Samtidigt är de glada för de pedagogiska diskussioner som de får vara delaktiga i och ser vikten av att organisera för ett bra introduktionsår för den enskilde läraren. Studien visar dock att det är viktigt att arbeta vidare med att organisera för introduktionsåret på ett systematiskt sätt, så att rektorerna uppfyller de krav som förordningen ställer, samt arbeta för att det inte blir ett eget spår utan hänger ihop med de processer som pågår på skolan. På så sätt kan rektorer få en bättre helhet, både när det gäller det pedagogiska ledarskapet och det systematiska kvalitetsarbetet.