Att vårda asylsökande gravida kvinnor:en intrevjustudie med barnmorskor utifrån en hermeneutisk livsvärldsansats.

Abstract

Bakgrund: Globalt ses en ökad internationell migration där Sverige varje år tar emot tiotusentals asylsökande. De asylsökandes rättigheter skyddas av internationella deklarationer och konventioner om mänskliga rättigheter, där rätten till hälsa är central. Ändå lider asylsökande av hög grad av ohälsa, mycket till följd av deras status som asylsökande och den utsatthet som det medför. Att dessutom vara gravid gör dem extra utsatta trots att de har rätt till mödrahälsovård på samma villkor som icke-asylsökande i Sverige, då de inte har rätt till övrig sjukvård. Barnmorskor inom mödrahälsovården arbetar för vård på lika villkor utifrån kompetensbeskrivningen och den etiska koden, men utifrån lagstiftningens begränsningar riskerar barnmorskorna ställas inför professionsetiska dilemman i vården av asylsökande gravida kvinnor. Syfte: Att förstå hur barnmorskor upplever det är att vårda asylsökande gravida kvinnor inom mödrahälsovården i Sverige. Metod: Två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt åtta barnmorskor utfördes under våren 2013 på barnmorskemottagningar i två av Sveriges större städer. En hermeneutisk livsvärldsansats har använts för datainsamling och analys av materialet, som har resulterat i tre teman med underteman samt en helhetstolkning. Resultat: Analysen visar att barnmorskorna inom mödrahälsovården hade svårt att tillfredsställa de asylsökande gravida kvinnornas behov, som många gånger låg utanför mödrahälsovården. Graviditeten hade heller inte någon central plats i kvinnornas liv och kvinnornas situation som asylsökande ledde till att barnmorskorna fick mindre tid att fokusera på graviditeten. Konklusion: De asylsökande gravida kvinnornas omfattande behov relaterat till deras asylsökande status gör att de efterfrågar sådant som ligger utanför barnmorskornas profession. Barnmorskornas roll kan därmed upplevas underordnad asylprocessen, vilket gör att barnmorskorna tvingas kompromissa med sin definierade yrkesroll för att tillfredsställa rätten till hälsa och kvinnornas samtliga behov utifrån ett helhetsperspektiv. Utifrån detta behöver mödrahälsovårdens organisation, kompetens och samarbete med övriga instanser ses över liksom basprogrammet för kvinnor med utökade behov av detta slag.Background: Globally, there is an increased international migration where by Sweden accept tens of thousands asylum seekers every year. The rights of the asylum seekers are protected by international declarations and conventions on human rights, where the right to health is essential. However, asylum seekers suffer from a high degree of morbidity as a consequence of the vulnerability caused by their asylum seeking status. Being pregnant as well, makes them even more vulnerable; even though they have the legal right to access the same antenatal care as non asylum seekers in Sweden, they do not have the right to other health care services. Midwifes within the antenatal care works for equal access to health care services based on the national description of competence and the ethical code for midwifes. But limitations of access to health care within Swedish law poses a risk for midwifes to face ethical dilemmas when caring for pregnant asylum seeking women. Aim: To explore how midwifes experience caring for pregnant asylum seeking women within the Swedish antenatal care. Methods: Two focus groups discussions were performed at different antenatal care units in two of the larger cities in Sweden. A total of eight midwifes participated and the focus groups were conducted during the spring of 2013. A hermeneutic life world approach was used for data collection and to analyse the data into themes, sub themes and a main interpretation. Results: The analyse showed that the midwifes within the antenatal care had difficulties in satisfying the needs of the pregnant asylum seeking women, since their main needs were beyond the focus of the antenatal care. Further, the pregnancy was not a priority within the women’s lives and as a consequence of the asylum seeking status of the women, the midwifes had less time to focus on the pregnancy. Conclusions: The pregnant asylum seeking women has extensive needs related to their asylum seeking status that goes beyond the midwifery profession. The role of the midwife can therefore be perceived as subordinate the asylum process, which forces the midwifes to compromise with their defined role in order to achieve the right to health and to address the women’s needs from a holistic perspective. Accordingly, the organization and skills within the Swedish antenatal care needs to be revised, as well as the national antenatal program must be adjusted for women with extended needs.