Kunskaper som byggde folkhemmet : En fallstudie av förutsättningar för lärande vid teknikskiften inom processindustrin

Abstract

Bostaden har en central roll i människors liv och bostadsbyggande är en viktig samhällsangelägenhet. Under de senaste hundra åren har kunskaper, tekniker och arbetsorganisation i byggindustrin utvecklats. Nya byggmaterial har uppfunnits, nya produktionsmetoder har vuxit fram och nya normer och standarder har införts i takt med att kraven på bostäder förändrats. Syftet med föreliggande avhandling är att belysa hur processarbete i en del av byggnadsämnesindustrin påverkats av denna utveckling under efterkrigstiden. Fallstudien gäller en processindustri där byggelement för bostadsbyggande framställs. Forskningsfrågorna gäller hur arbetets innehåll och form förändras vid teknikutveckling och vilka former av lärande som kan observeras vid teknikbyten och vid möten mellan olika praktikgemenskaper. I fokus för undersökningen finns frågor om hur det arbete som gjutarna utför har förändrats och särskilt vilken betydelse datoriseringen fått för arbetets innehåll och form. Dessutom analyseras hur utveckling av standarder ändrat förutsättningarna för produktionen och därmed för arbetets organisation. Det empiriska arbetet bygger på en fältstudie med deltagande observation, intervjuer, videodokumentation och arkivstudier. Under fältfasen följdes två autentiska driftsättningar av styr- och reglersystem och en intensivstudie av gjutstationens kontrollrum genomfördes. Studien utgår från ett sociokulturellt och situerat perspektiv på lärande med intresse för samspelet mellan människor och teknik och för gränsarbete mellan praktikgemenskaper. Tillverkningen av byggelement kan beskrivas i tre teknikgenerationer: 1) mekaniska redskap (år 1942), 2) halvmekanisk manöverpanel (år 1966), och 3) ett digitalt gjutprogram (år 1996). Under dessa teknikgenerationer har villkoren att lära sig arbetet i gjutstationen förändrats. Den ökande datoriseringen har omvandlat arbetet i grunden genom informatisering och textualisering. Gjutaren erhåller en funktionell maktposition och kontrollrumsarbetet präglas alltmer av lagarbete. Genom digitaliseringen blir arbetet samtidigt både mer abstrakt och mer konkret. En aspekt av teknikutvecklingen är framväxten av nya begrepp och standarder som byggts in i redskapen och bidragit till att arbetsprocesserna blivit alltmer textbaserade och integrerade. Handböcker och andra texter kan sägas reifiera den kollektiva kunskap som utvecklats genom ett systematiskt kvalitetsarbete under många år i företaget men också i sektorn som helhet. Driftsättning av ett digitaliserat härdningsprogram som dokumenterades innebar begränsade möjligheter för lärande i arbetet genom att inget forum för ömsesidigt kunskapsutbyte mellan de olika praktikgemenskaperna etablerades.