Kunskaper som byggde folkhemmet : En fallstudie av förutsättningar för lärande vid teknikskiften inom processindustrin
Sammanfattning
Bostaden har en central roll i människors liv och bostadsbyggande är en viktig samhällsangelägenhet. Under de senaste hundra åren har kunskaper, tekniker och arbetsorganisation i byggindustrin utvecklats. Nya byggmaterial har uppfunnits, nya produktionsmetoder har vuxit fram och nya normer och standarder har införts i takt med att kraven på bostäder förändrats. Syftet med föreliggande avhandling är att belysa hur processarbete i en del av byggnadsämnesindustrin påverkats av denna utveckling under efterkrigstiden. Fallstudien gäller en processindustri där byggelement för bostadsbyggande framställs. Forskningsfrågorna gäller hur arbetets innehåll och form förändras vid teknikutveckling och vilka former av lärande som kan observeras vid teknikbyten och vid möten mellan olika praktikgemenskaper. I fokus för undersökningen finns frågor om hur det arbete som gjutarna utför har förändrats och särskilt vilken betydelse datoriseringen fått för arbetets innehåll och form. Dessutom analyseras hur utveckling av standarder ändrat förutsättningarna för produktionen och därmed för arbetets organisation.
Det empiriska arbetet bygger på en fältstudie med deltagande observation, intervjuer, videodokumentation och arkivstudier. Under fältfasen följdes två autentiska driftsättningar av styr- och reglersystem och en intensivstudie av gjutstationens kontrollrum genomfördes. Studien utgår från ett sociokulturellt och situerat perspektiv på lärande med intresse för samspelet mellan människor och teknik och för gränsarbete mellan praktikgemenskaper.
Tillverkningen av byggelement kan beskrivas i tre teknikgenerationer: 1) mekaniska redskap (år 1942), 2) halvmekanisk manöverpanel (år 1966), och 3) ett digitalt gjutprogram (år 1996). Under dessa teknikgenerationer har villkoren att lära sig arbetet i gjutstationen förändrats. Den ökande datoriseringen har omvandlat arbetet i grunden genom informatisering och textualisering. Gjutaren erhåller en funktionell maktposition och kontrollrumsarbetet präglas alltmer av lagarbete. Genom digitaliseringen blir arbetet samtidigt både mer abstrakt och mer konkret. En aspekt av teknikutvecklingen är framväxten av nya begrepp och standarder som byggts in i redskapen och bidragit till att arbetsprocesserna blivit alltmer textbaserade och integrerade. Handböcker och andra texter kan sägas reifiera den kollektiva kunskap som utvecklats genom ett systematiskt kvalitetsarbete under många år i företaget men också i sektorn som helhet. Driftsättning av ett digitaliserat härdningsprogram som dokumenterades innebar begränsade möjligheter för lärande i arbetet genom att inget forum för ömsesidigt kunskapsutbyte mellan de olika praktikgemenskaperna etablerades.
Examinationsnivå
Doctor of Philosophy
Universitet
Göteborgs universitet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten
University of Gothenburg. Faculty of Education
Institution
Department of Education, Communication and Learning ; Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Disputation
Onsdag den 9 april 2014, kl 13.15 CE4 Pedagogen Hus C.
Datum för disputation
2014-04-09
Övrig beskrivning
Housing plays a central role in human life and is a major societal concern. The knowledge, techniques and craftsmanship in the construction industry are constantly developing. New materials are invented, new production methods emerge and new building norms and standards are introduced as the society’s expectations on quality and safety of housing increase.
This work studies how the process flow and work situation in one segment of the construction industry were affected by the rapid development in the postwar era. The case study concerns a process industry where light concrete elements were produced for housing. The purpose is to study how knowledge and learning conditions change as new technologies are developed and intro¬duced into the working processes. What skills are, and will be, central to work given the different available technologies? What kind of learning is emerging when a new technology is introduced?
The empirical work is based on a field study with participant observations, interviews, video documentation and archival studies. The field work consists of two authentic commissionings of an I&C system and one intensive on-site study of the work. The study is based on socio-cultural and situated perspec¬tives on learning with an interest in the interaction between people and tech¬nology, and in boundary work between communities of practice.
The results show that the production of light concrete elements can be described in three technology generations: 1) mechanical appliances (1942), 2) semi-mechanical control panel (1966), and 3) a digital I&C system (1996). During these three generations, the conditions for learning the work and craftsmanship changed. The increasing computerization has transformed the work and made it more text-based. The founder obtains a functional position of power in the factory and the work is characterized by teamwork. Through digitization, the work becomes simultaneously both more abstract and more physical. One aspect of technological development is the emergence of new concepts, and standards built into the tools that contribute to the work processes become more and more text-based and integrated. Manuals and other texts can be seen as reifications of the collective knowledge developed through systematic quality work for many years in the business, but also in the entire construction sector. The commissioning of an I&C system meant limited opportunities for learning because no forum for mutual exchange of knowledge between the different practices was established.
Datum
2014-03-19Författare
Ramsten, Anna-Carin
Nyckelord
workplace learning
communities of practide
boundary objects
boundary practices
learning and cultural tools
categorization
standardization
Publikationstyp
Doctoral thesis
ISBN
978-91-7346-781-0
978-91-7346-782-7
ISSN
0436-1121
Serie/rapportnr.
ACTA
350
Språk
swe