Vilket stöd? En kvalitativ studie om speciallärares uppfattningar kring stödet i matematik och svenska

Abstract

Syfte:

Studien hade som syfte att undersöka speciallärares uppfattningar om stödet till elever i behov av stöd i matematik och svenska. Följande frågeställningar belystes:

• Vilken roll har speciallärare i arbetet med elever i behov av stöd i matematik och svenska? • Vilka faktorer uppfattar speciallärare hindrar eller möjliggör arbetet med stödet? • Vad uppfattar speciallärare att stöd i matematik och svenska är? • Hur utformas och organiseras stödet för elever i behov av stöd i matematik och svenska?

Teori:

Den teoretiska utgångspunkten i studien togs i det sociokulturella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet där grunden är att lärande sker i samspel med andra och där kommunikation och delaktighet är viktiga komponenter för att lärande och utveckling ska äga rum. Det kompensatoriska perspektivet finns med i studien då resultatet visade att detta perspektiv förekom.

Metod:

För att närma oss speciallärarnas uppfattningar i frågan om hur de anser att stödet, till elever i behov av stöd i matematik och svenska, ser ut valdes en halvstrukturerad (semistrukturerad) kvalitativ intervju. Analys- och tolkningsarbete inspirerades av den fenomenografiska forskningsansatsen och den hermeneutiska förståelse- och tolkningsläran. Fenomenet i studien var det stöd som eleverna behöver för att lära och utvecklas i svenska och matematik. Hermeneutik handlar om förståelse och tolkning av texter såväl talade som skrivna.

Resultat:

Informanterna uppfattade att det förebyggande arbetet var av stor betydelse för att undanröja hinder och minimera risken att en elev hamnar i svårigheter. De förespråkade tidiga insatser för att elever inte ska hamna efter i sin inlärning och då äldre elever ofta känner sig stigmatiserade. De uppfattade att samarbetet och relationen kring och med eleven var viktiga för hur väl stödet föll ut.