Metodikens betydelse i den begynnande läs- och skrivinlärningsfasen. En kartläggning av sex lågstadielärares erfarenheter

Abstract

Bakgrund Många forskare och undersökningar visar att den tidiga läs- och skrivinlärningen är av stor betydelse för att lyckas som elev i grundskolan. Mot denna bakgrund väcktes ett intresse av vilka metoder lärare använder i den tidiga läs- och skrivinlärningen, samt vilka kartläggningar och åtgärder som vidtas när svårigheter uppmärksammas.

Syfte Syftet med studien är att studera några lågstadielärares erfarenheter av metoder och åtgärder i samband med elevers svårigheter i den begynnande läs- och skrivinlärningen. Några centrala frågeställningar i studien är:

1. Hur kartlägger lärare den tidiga läs- och skrivinlärningen? 2. Vilka handlingsstrategier har lärare när elever uppvisar svårigheter i läs – och skrivinlärningen? 3. Vilken kunskapssyn ger lärarna uttryck för? 4. Skiljer sig de didaktiska insatserna åt när det gäller elevers olikartade svårigheter inom läs- och skrivutveckling, och i så fall hur?

Metod I studien användes en kvalitativ metod för att få tillgång till våra informanters erfarenheter i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Den kvalitativa metoden blev därmed inspirerad av fenomenologin som forskningsansats, då metoden lämpar sig för lärmiljöer. Metoden är även användbar då en förståelse om informanters erfarenheter ska förstås och tolkas, som i detta fall deras undervisning. I studien intervjuades sex lågstadielärare, som alla undervisade i de tidigare skolåren. Inför intervjuerna skapades en intervjuguide av halvstrukturerad karaktär.

Resultat Lärarna i undersökningen använder sig av ljudmetoden det vill säga syntetisk metod till största delen i undervisningen. I undersökningen framkommer att kartläggning av läsförmågan genomförs på samtliga elever någon gång under lågstadietiden. Det som testas är läsförståelse och ordavkodning. Kartläggningar efterföljs av åtgärder för de elever som uppvisat svårigheter. Åtgärderna ser olika ut beroende på vilken skola eleverna tillhör. I vissa fall genomförs åtgärder av specialpedagog, i andra fall finns en avsaknad av specialpedagogisk kompetens, då enbart testresultat redovisas. Stor del av åtgärderna genomförs av klasslärarna själva, då de försöker skapa läsintresse och undervisningsmaterial som är lämpliga för dessa elever. De elever som är inskrivna i särskolan undervisas stor del av dagen utanför klassrummet i en- till- en - undervisning. De olika kunskapssynerna lärarna ger uttryck för är ett pendlande mellan ett delaktighets- ett kategoriskt och ett dilemmaperspektiv.