dc.contributor.author | Forsgren, Eva | |
dc.date.accessioned | 2014-03-28T12:15:23Z | |
dc.date.available | 2014-03-28T12:15:23Z | |
dc.date.issued | 2014-03-28 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/35538 | |
dc.description.abstract | Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur matematiklärare i två kommuner ser på
och arbetar med individualisering i matematikundervisningen i årskurs 7-9. Den empiriska
studien avsåg att besvara syftet utifrån ett antal frågeställningar vilka belyste
individualisering, konkretisering, begreppsförståelse och problemlösning i
matematikundervisningen.
Teori: Den huvudsakliga inriktningen i litteraturdel och teoridel i denna studie handlar om
hur skolan och lärarna, enligt styrdokument och forskning, skall genomföra sitt uppdrag för
att eleverna på ett individualiserat sätt skall bli goda problemlösare. Studien har sin teoretiska
utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, vilket utgår från den ryske psykologen Lev S
Vykovskijs (1896-1934) teorier om lärandet.
Metod: Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av strukturerade
fokusgruppsintervjuer. Totalt intervjuades fem fokusgrupper, vilket representerade alla
kommunala 7-9 skolor i de två kommunerna.
Resultat: Individualisering i bemärkelsen att nå och lyfta alla från sin nivå är en paradox
enligt de intervjuade lärarna i de två undersökta kommunerna. Duktiga och självgående elever
får inte den handledning under dialog som de borde kunna kräva och de kan därför inte
utvecklas optimalt. Möjligheten till individualisering begränsas av elevgruppens storlek, dess
kunskapsspann och av tidsbrist.
Många av de intervjuade lärarna i de två kommunerna har svårt att hitta formen för
problemlösning och att finna problem som utmanar alla elever på rätt nivå. Pedagogerna
verkade inte systematiskt undervisa problemlösningsstrategier.
Svenska ungdomar lyckas sämre och sämre på internationella och nationella tester. Enligt
styrdokument som kommentarmaterialet i matematik till Lgr 2011 beror det på att
matematikundervisningen i svenska skolor till stor del bedrivs som enskild räkning och då
tränas bara två av de fem förmågorna i matematik, som alla elever skall utveckla.
Föreliggande studie visar att matematikundervisningen i de två undersökta kommunerna inte
bedrivs i form av enskild räkning, utan matematiklektionerna genomförs med genomtänkt
lektionsstruktur för att utveckla förmågor. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT13 IPS29 LAU925 | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT13 IPS29 LAU925 | sv |
dc.subject | individualisering | sv |
dc.subject | konkretisering | sv |
dc.subject | begreppsbildning | sv |
dc.subject | problemlösning | sv |
dc.title | Matematiklärarnas undervisningsmetoder. En kvalitativ studie bland behöriga lärare i två kommuner med fokus på individualisering,konkretisering, begreppsbildning och problemlösning | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet | swe |
dc.type.degree | Student essay | |