Motivation och stress. En enkätundersökning bland elever i gymnasieskolans årskurs 1

Abstract

Ett systematiskt utvecklingsarbete inom skolan behöver utgå ifrån elevernas förutsättningar och behov och förutsätter därför kunskap om unga människors inställning till och upplevelse av sina studier samt deras mål och förväntningarna på skolan. Syftet med denna studie är därför att empiriskt undersöka motivation och stressupplevelser hos elever i årskurs 1 på två gymnasieskolor i sydvästra Sverige samt att undersöka skillnader och likheter mellan skolorna och mellan flickor och pojkar. Studien bygger på teorier om mål inom ’Achievement Goal Theory’ och ett interaktionistiskt perspektiv som bland annat inkluderar individens självuppfattning samt sociala faktorer i motivationsbegreppet. För att mäta elevers upplevelser av stress användes PSS-14, ’Perceived Stress Scale’. Undersökningen gjordes i form av en enkät och omfattade totalt 226 elever varav 57 % var flickor och 43 % pojkar. Eleverna fick svara på en i hög grad strukturerad webbenkät som kombinerar frågor ur tidigare undersökningar inom de aktuella områdena. Svaren sammanställdes och jämfördes med tidigare forskning. Resultaten visar att eleverna mest identifierar sig med lärandeorientering, vilket innebär att den egna kunskapsutvecklingen prioriteras högre än prestationer och demonstrationer av den egna kompetensen inför andra. Generellt upplever dock eleverna att prestationer spelar en större roll i klassen än för dem själva. Jämfört med undersökningar på grundskolan visar sig att gymnasieelever lägger betydligt större vikt vid lärarens syn på elevernas kompetens. Det framkommer dessutom att stressen upplevs som högre på skola A som enbart har högskole-förberedande program, eleverna på skola B med huvudsakligen yrkesförberedande program antyder däremot sämre självkänsla och mer prestationsångest. En jämförelse mellan pojkar och flickor visar inga skillnader när det gäller målorientering. Denna studie är dock i linje med forskning som visar att flickor upplever mer stress, har sämre självkänsla och känner sig i mindre utsträckning utmanade av lärarna än pojkar.