Sjuksköterskors erfarenhet av avvikelserapportering inom kommunal hälso- och sjukvård

Abstract

Introduktion: Varje år skadas fler än100000 patienter av hälso- och sjukvården. Vårdskador innebär ett vårdlidande och påverkar samhällets hälsoekonomi. Sjuksköterskor har ett huvudansvar för det direkta omvårdnadsarbetet och är skyldiga att rapportera avvikelser. Trots att patientsäkerhetsarbetet är ett prioriterat område inom vård och omsorg visar forskning att sjuksköterskor inte rapporterar alla avvikelser som sker på arbetsplatsen. Syfte: Studiens syfte är att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av att avvikelserapportera inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Kvalitativ metod används med explorativ design. Fokusgruppintervju med en undersökningsgrupp som består av sex sjuksköterskor genomförs där semistrukturella frågor ställs. För analys av data används en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av avvikelserapportering utgjordes av känslor av hopplöshet, maktlöshet och hjälplöshet. Det fanns även en rädsla att själv orsaka en avvikelse men även för kollegors reaktioner. För att öka motivationen att avvikelserapportera framkom det att sjuksköterskorna ville vara mer delaktiga i avvikelsehanteringen, få återkoppling på sina avvikelserapporter och förbättra samverkan med apotek, vårdcentraler och enhetschefer. Diskussion: I enlighet med tidigare forskning visade resultatet att öppenhet i kommunikation på arbetsplatsen kring avvikelser samt återkoppling där ingen pekas ut motiverar sjuksköterskor att avvikelserapportera. Känslor som hopplöshet, maktlöshet, hjälplöshet och rädsla hindrar sjuksköterskor att arbeta preventivt med patientsäkerhet. Få studier riktar sin uppmärksamhet på vad det emotionellt innebär för sjuksköterskor att avvikelserapportera. Studiens resultat visar att det finns utrymme för vidare forskning inom det här området.