"Jag kände det själv, att jag inte var så duktig". En fenomenologisk studie om hur elevers läs- och skrivsvårigheter kan ha påverkat deras självbild och identitet

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för vilka skolerfarenheter fem ele-ver med dyslexidiagnos i årskurs 6 har, samt vilken betydelse deras läs- och skrivsvårigheter har för elevernas självbild och identitet. Studien belyser också ett framtidsperspektiv. Vilka tankar har eleverna inför den kommande högstadieperioden? De problemfrågor studien försöker besvara är: o Vilka skolerfarenheter har eleverna? o Hur visar elevernas utsagor att deras självbild och identitet såg ut under låg- och mellanstadiet? o Hur ser sambandet ut mellan elevernas skolerfarenheter och självbild och identitet ut? o Vad innebär en dyslexi-diagnos för eleverna och vilken betydelse har den för elevernas självbild och identitet? o Hur ser eleverna på sin framtida högstadieperiod?

Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är den symboliska interaktionismen, vilken hjälper oss att förstå skeenden i den sociala verkligheten. Att interagera med språk innebär både det verbala som det icke verbala språket. Orden blir till symboler som får sin betydelse utifrån hur människan har definierat situationen. Tänkandet ses som cirkulärt. Studiens teoretiska utgångspunkt innefattar också stigmatiseringsteorin. Stigmatiseringsteorin innebär att människor som faller utanför ramen av rådande normer i samhället uppfattas som avvikande. Stigmatisering ska ses som en process som sker generellt i alla samhällen där det finns identifikationsnormer.

Metod: Studiens fenomenologiska ansats tar sin utgångspunkt i livsvärldsbegreppet. Att utgå från den fenomenologiska ansatsen innebär att försöka sätta sig in i en annan människas livsvärld och ta del av hennes erfarenheter och upplevelser. Studien baseras på kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats hermeneutiskt. Vid genomförandet av studien har kvalitativa intervjuer använts. Intervjufrågorna har varit öppna med följdfrågor och ställda ur en narrativ diskurs. Narrativa intervjuer fokuserar på de historier som intervjupersonerna berättar (Kvale & Brinkmann, 2009).

Resultat: Av elevernas upplevelser har det framgått att på grund av tidiga misslyckanden i läs- och skrivsituationer samt genom jämförelser med jämnåriga klasskamraters läs- och skrivförmågor har deras självbild och identitet påverkats negativt. Det har blivit synligt genom elevernas agerande. Tre av eleverna kan beskriva det utanförskap och stigmatisering som de har känt under de första åren i skolan på grund av deras läs- och skrivsvårigheter. Eleverna har skilda upplevelser av dyslexidiagnosen och vilken betydelse den har för deras självbild och identitet. Utvecklingen av elevernas självbild och identitet har varit olika för eleverna.