dc.contributor.author | Nejman Tsarfati, Jannike | |
dc.date.accessioned | 2014-04-10T11:31:10Z | |
dc.date.available | 2014-04-10T11:31:10Z | |
dc.date.issued | 2014-04-10 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/35618 | |
dc.description.abstract | Syfte: Det som jag i denna studie definierar som inkludering är att undersöka om en specifik verksamhet är anpassad till alla elever, och om det därigenom återfinns mönster som då framträder. Studiens syfte är att fokusera på alla elever i klassrums struktur för att därigenom kunna se vad som framträder i den dagliga gemensamma undervisningen. Det som dessutom studerades var interaktion i skolmiljön d.v.s. kommunikationen och samspelet elever-elever, elever-lärare och lärare-elever. Syftet med studien är att beskriva och undersöka hur dessa processer framträder i klassrumsrummet genom att studera det som synliggörs i den dagliga verksamheten och tydliggöra vilka processer det handlar det om.
Teori: Studien inleds med en introduktion av inkludering i internationella och nationella styrdokument och därefter en presentation av det specialpedagogiska perspektivet. De teoretiska utgångspunkterna som lyfts fram är sociokulturellt perspektiv, relationellt- och dilemma perspektivet. Under rubriken tidigare forskning tas några exempel upp som kan kopplas samman med inkluderingsprocesser till studiens redogörelse.
Metod: Den här studien utgår från en kvalitativ undersökning baserad på deltagande observationer. Forskningsansatsen i studien utgick från etnografi som ansats, för att därigenom studera de inkluderande processerna i en vald verksamhet på klassrumsnivå. Utifrån analysens resultat utfördes intervjuer av elever och pedagoger med utgångspunkt från definierade intervjufrågor. En dokumentanalys genomfördes av skolans styrdokument. I studien används dokumenten som analyserades främst som bakgrundsinformation.
Resultat: Övergripande visar resultatet att både interaktion och struktur bidrar till inkluderande processer. Studien visar att läraren har arbetat upp ett förtroende hos sina elever där delaktighet har varit ett essentiellt begrepp. Eleverna involveras i skolarbetet och studerar i samarbete med sina klasskamrater och är därmed en del av de inkluderande läroprocesserna. Läraren ger eleverna utrymme för att diskutera och därmed känner eleverna sig inkluderade i lektionsinnehållet. Det som framkommit i min studie är att det som försvårar de inkluderande processerna är de fasta schemalagda lektionerna som måste börja en viss tid och avslutas efter 45 minuter. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magisteruppsats | sv |
dc.relation.ispartofseries | VT13-IPS-28 SPP600 | sv |
dc.title | "Vad tror ni kommer att hända i nästa kapitel?" En kvalitativ studie i hur inkluderande processer framträder i klassrummet | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |