Hur undervisa för att höja måluppfyllelsen? Hur några specialpedagoger, i segregerade områden med låg måluppfyllelse, ser på högstadieskolors möjligheter att förändra sitt arbetssätt och därmed minska andelen elever i behov av särskilt stöd

Abstract

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur specialpedagoger i segregerade områden med låg måluppfyllelse ser på högstadieskolors möjligheter att förändra sitt arbetssätt och därmed minska andelen elever i behov av särskilt stöd. Följande studie är menad som ett bidrag för att komma ett steg närmare hur lärare och specialpedagoger bör agera på den allra närmaste nivån dvs. klassrumsnivån och skolnivån utan att för den skull förutsätta att det finns någon övergripande undervisnings- eller organisationsmodell som passar alla skolor eller klasser. Varje elev, pedagog, klass, skola och situation måste behandlas efter sina unika förutsättningar.

Studien är kvalitativ och har en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats. Utifrån denna ansats har jag försökt ta reda på hur fem specialpedagoger/speciallärare, verksamma på högstadieskolor i förortsskolor, ser på hur undervisningen bör anpassas för att fler elever ska uppnå målen. Jag har även försökt ta reda på vilket specialpedagogiskt stöd de anser behövs för att underlätta för ämneslärarna på dessa skolor. Intervjuerna har bedrivits som fokusgruppsintervjuer i en processform där gruppen träffats vid två tillfällen. De har varit ostrukturerade dvs. respondenterna har själva fått välja vad de vill diskutera efter att syfte och frågeställningarna har presenterats.

Respondenterna pekar på både allmänna och mer specifika delar som bör ingå i undervisningen på de skolor de verkar. Bland de allmänna synpunkterna återfinns: att undervisa med struktur och arbetsro, använd samarbetsinriktad undervisning samt själv- och kamratvärdering, använd kommunikativa medel både för lärandet och som informationskälla till elever och föräldrar, undervisa ämnesövergripande, undervisa på elevernas nivå och ställ öppna frågor, anpassa undervisningsmaterialet, undervisa så att flera av våra sinnen används, arbeta mer med studieteknik. Utöver detta betonade respondenterna vikten av ett positivt förhållningssätt gentemot eleverna och att mentorskapet utvecklas. Bland de mer specifika synpunkterna återfinns: arbeta med svenska som andraspråks- och interkulturell pedagogik samt skriv åtgärdsprogram för hela klasser, förutom de individuella. Vilket eller vilka av dessa synpunkter som skulle kunna bidra mer än övriga för en ökad måluppfyllelse i dessa skolor framgår inte i denna studie. Det är en fråga för framtida forskning. Utöver detta, identifierar respondenterna vilket specialpedagogiskt stöd som ämneslärarna kan behöva för att kunna bedriva denna undervisning såsom: fungerande arbetslag samt kompetensutveckling inom flera områden såsom IKT, Svenska som andraspråk, Interkulturell kompetens, mentorskap och hur man kan anpassa undervisning och material till eleverna. De diskuterade även hur man kan ta ett gemensamt grepp kring åtgärdsprogrammen så att lärarna blir varse om vad de innehåller och därmed får en chans att anpassa undervisningen efter de elever som de undervisar.