Territoriell stigmatisering. En litteraturbaserad studie om möjligheten att använda begreppet ”territoriell stigmatisering” i förklaringsmodeller bakom ojämlikhet i hälsa.

Abstract

Introduktion: Folkhälsoarbete utgår ifrån hälsans bestämningsfaktorer. Dessa påverkar varandra inbördes. Strukturella faktorer och skillnader i livsvillkor bidrar till ojämlikheten i hälsa inom och mellan länder. Ojämlikhet i hälsa finns mellan olika samhällsgrupper och orsakas också av skillnader i hälsobeteenden och sårbarhet för sjukdomar. En av konsekvenserna av denna ojämlikhet är boendesegregation vilket innebär att olika grupper bor åtskilda, där indelningen kan ha samband med ekonomiska resurser och/eller etnicitet. Detta ingår i ett mönster av diskriminering av grupper av människor och stigmatisering av bostadsområden. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka den teoretiska grunden för att använda begreppet territoriell stigmatisering inom det folkhälsovetenskapliga fältet. Metod: En litteraturbaserad studiedesign användes där materialet bestod av 13 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. Resultat: Under analysen av artiklarna växte fram sex kategorier vilka blev rubriker i resultatdelen. Dessa var: invånarnas strategier för att undvika stigma, hälsa och territoriell stigmatisering, territoriell stigmatisering gentemot vissa bostadsområden samt boendeform, self-efficacy och empowerment samt territoriell stigmatisering i Sverige. Diskussion/Slutsats: Territoriell stigmatisering kan användas inom det folkhälsovetenskapliga fältet framförallt som en del av olika förklaringsmodeller bakom ojämlikhet i hälsa.