Särskilt stöd i matematik ur elevers perspektiv. Jag vet att matte är viktigt, men jag förstår inte riktigt varför.

Abstract

Syfte: Studien avser att undersöka elevernas uppfattningar gällande verksamhetens sär-skilda stöd i matematik, samt hur detta passar den enskilde eleven. Vidare avser studien att belysa elevernas åsikter gällande vilka stödinsatser som upplevs som mest gynnsamma för individen i relation till känslan att lyckas? Hur tänker eleverna själva om sin undervisningssi-tuation? Problematiken avgränsas genom följande frågeställningar:

• Vad uppfattar eleverna som särskilt stöd?

• Vad anser eleverna själva skulle kunna vara ett bra särskilt stöd

• Hur upplever eleverna att särskilt stöd fungerar?

Teori: Studiens teoretiska inramning bygger på en sociokulturell teori. All kunskap byggs upp genom interaktion, både mellan människor men också mellan människor och kulturella kontexter. Ur ett sociokulturellt perspektiv, kan en elev uppvisa svårigheter att lära sig något i en situation, men inte i en annan. Detta förutsätter kommunikation, då språket anses vara ett viktigt verktyg, samt vikten av sammanhanget. Vid tolkning av empirin har en hermeneutisk teori legat till grund, där både förståelse och förförståelse haft en central roll.

Metod: Studien är en kvalitativ studie genomförd på en gymnasieskola i västra Sverige. Undersökningen bygger på sju halvstrukturerade elevintervjuer samt en enkätundersökning där tolv elever deltog. Den insamlade empirin har tolkats enligt hermeneutisk metod och re-sultatet av intervjuerna har jämförts med resultaten på enkätundersökningen. Hela empirin har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv

Resultat: Elevernas berättelser ger en bild av att segregerande lösningar inom särskilt stöd är både vanligt, och även något som de efterfrågar. Till skillnad från styrdokumenten i skolan visar tendensen på att särskiljning fortfarande förekommer i stor utsträckning. Det framkommer tydligt hur viktig relationen mellan lärare och elev är, för att eleverna ska nå så långt som möjligt. Det förekommer att eleverna känt sig utsatta av lärarna och det har natur-ligtvis påverkat dem i negativ riktning. Samtidigt visar resultaten på att eleverna är mycket öppna för alternativa undervisningsformer och gärna vill lära sig matematik praktiskt. Det går också att se elevernas missnöje med ordinarie undervisning, där de inte anser sig få möjlighet att ta del av den kunskap som lärs ut.