Programbyten i gymnasieskolan. En fallstudie ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Abstract

Syfte: Studien syftade till att kartlägga programbyten på en gymnasieskola och dess orsaker för att öka kunskapen om hur gymnasieskolan kan arbeta för att öka elevers måluppfyllelse i samband med programbyten. Elever som byter program är överrepresenterade i den elevgrupp som är i behov av särskilt stöd. Då gymnasieskolans stöd anses mer reaktivt än proaktivt behöver förebyggande insatser utvecklas.

Teori: Resultaten diskuteras genom det specialpedagogiska dilemmaperspektivet, i vilket lösningen till det uppkomna dilemmat skapas i förhållandet mellan elevers individuella behov, skolans organisation och utbildningspolitikens styrdokument.

Metod: Studien är en explorativ fallstudie i en kommunal gymnasieskola med 12 nationella program. Fallstudien är uppbyggd av tre delar; en kvantitativ datainsamling av skolans elevdatabaser, en undersökande enkät bland tio elever som bytt program och en fokusgruppintervju bland elva av skolans programledare.

Resultat: Skolan har flest byten från de högskoleförberedande programmen och avhoppen sker oftare från de yrkesförberedande programmen. Elever anser otrivsel, felval och brist på individanpassning är viktiga orsaker till att de bytt program. De efterfrågar samarbete mellan lärarna på de två programmen under bytet, möjlighet att provgå programmet och stöd att ta igen missade kursmoment. Lärarna upplever att det saknas rutiner kring programbyten, en överlämning och en kartläggning av elevens situation. De anser att sena byten skapar större risk för att eleven får studiesvårigheter än vad tidiga byten gör och att orsaken till bytet påverkar elevens motivation till det nya programmet.

Studiesvårigheter vid programbyten sett ur ett dilemmaperspektiv visar att fenomenet är mångfacetterat och därför kräver förebyggande åtgärder på flera plan. Ett mål är att förebygga studiesvårigheter genom en kartläggning på individ och organisationsnivå. Skolans uppgift är att möta eleven med undervisning som utgår från individens förkunskaper och behov samt att arbeta för att öka trivseln i klassen och på så vis förebygga byten. I de situationer där elever väljer att byta program måste det skapas förutsättningar för att en överlämning ska kunna ske mellan det förra och det nya programmet för att dela med sig av kunskaper kring elevens förkunskaper och behov. Byten som sker sent under den första terminen till samma årskurs på annat program bör särskilt kartläggas och eventuellt helt förhindras.