Gitarrister - lika men olika

Abstract

Syftet med detta arbete är att undersöka hur erfarna gitarrister utvecklas och lär sig att spela sitt instrument, synliggöra olika individuella kompetenser och lärstilar samt visa på vilka konsekvenser detta får i rollen som musiker, men också som pedagog. Frågeställningarna handlar om hur olika gitarrister lär sig sitt instrument utifrån ett figuralt eller formellt tillvägagångssätt med anknytning till musikalisk- rytmisk intelligens, vad som händer när man övar utifrån sina minst utvecklade kompetenser och varför det är bra att som pedagog och musiker känna till olika lärstilar. Utifrån dessa frågeställningar diskuterar vi våra skillnader som gitarrister och individer utifrån teorin om multipla intelligenser, definierar våra olika lärstilar och vad för typ av lärande som har ägt rum i vår undersökning. Arbetet grundar sig i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och konstruktivistisk lärandeteori. Litteraturen som vi har förankrat arbetet i kommer från Howard Gardner, Knud Illeris, Barbara Prashnig. Vi använder också studiematerial från Jerry Bergonzi och “EartrainingHQ.com”. För att besvara frågeställningarna har vi genomfört en praktikbaserad studie på hur vi själva arbetar för att utveckla de områden där vi funnit uppenbara utmaningar. Vi har också genomfört intervjuer med tre gitarrister. Vi presenterar respondenternas tankar och resonemang och visar sedan på hur dessa anknyter till vår egen undersökning som vi även analyserar med den teori och litteratur som arbetet stöds i. I denna studie framkommer och definieras individuella skillnader i lärandet utifrån ett figuralt eller formellt tillvägagångssätt. Vi definierar också vilken typ av lärande som sker när man arbetar utifrån sina minst utvecklade kunskapsområden och att detta lärande, tillsammans med användandet av en annan lärstil än den föredragna, bidrar till en större flexibilitet i rollen som musiker och pedagog. Att tillägna sig kunskap i områden där man finner den största utmaningen visar sig också på sikt ge en mer stabil och hållbar grund för kunskap hos individen.