Att bli en bättre läsare - en studie av åtgärdsprogram i läsning och läsförståelse

Abstract

Syfte: Studiens syfte är att kartlägga och analysera insatser och åtgärder som skrivs in i åt-gärdsprogram för elever som befaras att inte nå de uppställda målen i år 3 och 6 när det gäller läsning och läsförståelse. Den syftar också till att ge en fördjupad bild av hur lärare resonerar kring åtgärder för elever som riskerar att inte nå dessa kunskapskrav

Teori och metod: Studiens teoretiska kunskapsansats är det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv förstås allt lärande i samspelet mellan kollektivet och den enskilda individen. Språket har en central roll och genom det kan vi dela erfarenheter och kommunicera kunskap. Synen på lärande handlar om hur man utnyttjar och tillägnar sig kognitiva resurser. Studien har också inspirerats av diskursanalys. I diskursanalys sätts språket i fokus. Språket både återger och konstituerar verkligheten. Mönster i det som sagts eller skrivits undersöks och man studerar vilka konsekvenser dessa får. I studien är det både texten i ett antal åtgärdsprogram som undersöks samt utsagor från tre lärare i en fokusgrupp. Som analysverktyg används i stu-dien Perssons tabell där det relationella perspektivet ställs mot det kategoriska.

Resultat: Resultatet i studien har visat på fyra huvuddiskurser när det gäller åtgärder för elever som riskerar att inte nå kunskapskraven när det gäller läsning och läsförståelse. Dessa är be-nämnda fokus på kvantitet, fokus på kvalitet, fokus på motivation och fokus på anpassningar. Fokus på kvantitet är den vanligaste förekommande diskursen. Denna syftar till att få elever att läsa mer. Här spelar tidsaspekten en viktig roll. Hemmets roll och ansvar betonas i vissa av skolornas åtgärdsprogram. Fokus på kvalitet syftar på kvalitet i läsningen och åtgärder handlar om läsförståelse och att ge elever lässtrategier. Gruppen ges en viktig betydelse för att målen ska uppnås, men även en-till-en undervisning betonas i vissa åtgärdsprogram. Denna diskurs är inte lika ofta förekommande som den förra. I diskursen fokus på motivation betonas motivationens betydelse för elevens måluppfyllelse. Åtgärder förekommer som på olika sätt ska ge eleven tilltro till sin egen förmåga samt att skapa ett tillåtande klimat i gruppen. Värt att peka på är att hälften av skolorna har med åtgärder i denna kategori, medan den andra hälften inte har med något alls som rör motivationen. Den sista kategorin, fokus på anpassningar, handlar om hur material och miljö ska anpassas för att eleven ska ha möjlighet att uppnå målen. Denna diskurs förekommer också i alla skolor som är med i studien. När det gäller lärarnas resonemang om åtgärdsprogrammens betydelse så framkommer det att dessa fyller en viktig funktion, både för pedagogerna, för eleven samt för föräldrarna.