Övergången mellan gymnasiala och akademiska studier – ur ett studentperspektiv

Abstract

Propositionen Den öppna högskolan (2001) anger som mål att 50 procent av en årskull ska påbörja högre studier före 25 års ålder samt att rekryteringen ska breddas. En konsekvens av denna målsättning är att en mer heterogen studentgrupp numera återfinns på högskolan och att skillnaderna mellan studenternas förkunskaper kan vara stora, vilket kan påverka studenternas upplevelse av stadieövergången till högre studier. Syftet med min undersökning är att undersöka studenters uppfattning om stadieövergången mellan gymnasiala och akademiska studier och i vilken mån studenters språkbakgrund påverkar denna uppfattning. Jag har även undersökt vilka problem studenter har mött i övergången och vilket stöd de erhållit samt vad de anser att högskolan kan göra för att öka retention under det första studieåret. Undersökningen söker också svar på frågor kring studenters funderingar kring avhopp från högre studier. För att få svar på mina frågor har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med tio informanter som studerar tredje terminen på ett lärarprogram, varav fem har svenska som sitt förstaspråk och fem ett annat förstaspråk. En majoritet av informanterna beskriver stadieövergången som en positiv upplevelse även om bara två anser att gymnasiestudierna förberedde dem för högskolestudier på ett bra sätt. Språkbakgrund verkar inte ha någon avgörande betydelse för informanternas uppfattningar. Informanter med ett annat förstaspråk än svenska beskriver sin bakgrund snarare som en tillgång, främst vid den verksamhetsförlagda utbildningen, än ett hinder. Stödet vid stadieövergången skiljer sig mellan olika program, men har främst bestått av en introduktionsdag med allmän information kring studierna och endast två informanter upplever detta stöd som tillräckligt. Kurskamrater beskrivs som ett stort stöd medan högskolepersonal och familj endast har varit till hjälp i mindre utsträckning. Åtgärder som efterfrågas handlar främst om akademiskt skrivande, men även om studieteknik samt undervisning som synliggör den akademiska diskursen. Informanterna önskar även ökat lärarstöd i form av fler tillfällen till individuell handledning samt fler lärarledda föreläsningar med en mer studentaktiv undervisning. Sex av informanterna har haft funderingar kring avhopp från sina högskolestudier. Orsakerna har varit av skiftande karaktär: personliga skäl, skoltrötthet, osäkerhet inför yrkesvalet, ouppfyllda förväntningar på utbildningen samt bristande förkunskaper. Att de trots allt har valt att fortsätta sina studier beror på deras starka önskan att bli lärare. De som inte har haft funderingar kring avhopp anger goda förkunskaper, motivation samt ett bra mottagande från högskolan som framgångsfaktorer.