De sociala nätverkens betydelse för sfi, litteracitet och språkanvändning och språkanvändning. Några aspekter ur åtta kortutbildade somaliers livsberättelser.

Abstract

Den här studien undersöker tre olika aspekter i åtta kortutbildade somaliers livsberättelser, nämligen deras syn på litteracitet, sfi-undervisningen och deras möjligheter att praktisera svenska utanför undervisningen. Genom samtalsintervjuer med åtta korttidsutbildade somalier utifrån ovanstående aspekter utforskas hur de utifrån sin sociala situation ser på möjligheten att praktisera sitt nya språk, hur de beskriver synen på och behovet av litteracitet och hur de själva uppfattar sig kunna påverka den formella sfi-undervisning som de deltar i. För att få en överblick över respektive individs sociala nätverk upprättades åtta subjektiva fyrfältskartor. Resultatet visar att respondenterna främst uttrycker behov av att få tillgång till den muntliga kommunikationen, vilket i studien antas spegla deras tidigare erfarenheter av kommunikation från den muntliga traditionen som råder i Somalia. De är överlag positiva till den formella undervisningen de får och anser sig också ha möjlighet att påverka undervisningen utifrån sina egna behov. Något samtal med tolk verkar dock inte ske i början av studietiden varvid det torde vara svårt för dem att uttrycka sina behov. Svaren tyder också på att insikten i vad att påverka undervisningen egentligen innebär saknas. Det svenska kontaktnätet de har består främst av myndighetspersoner eller barnens förskollärare och lärare. Däremot har de flesta respondenter lyckats bygga upp ett socialt nätverk med landsmän liknande det de hade i Somalia vilket ger trygghet och möjlighet till hjälp i situationer de inte kan hantera själva men inte gynnar deras utveckling av litteracitet. Slutsatsen blir att ingen av dem har någon större möjlighet att praktisera svenska utanför den formella undervisningen inom sfi. De får därför inte heller möjlighet att få syn på den svenska litteracitetspraxisen. Studien påvisar vikten av att inom sfi skapa ett fält mellan skolan och respondenternas vardagsliv och det kräver en tydligare kartläggning av deltagarnas tidigare erfarenheter och nuvarande behov.