[ö.a.] Analys av översättaranmärkningar i Susan Faludis Den amerikanska mardrömmen – bakhållet mot kvinnorna

Abstract

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en översättare bearbetar en mycket kulturreferenstät källtext. Fokus ligger på hur översättaren med hjälp av tillägg beskriver vissa delar av innehållet för måltextläsaren. Källtexten är Susan Faludis The Terrordream – Fear and Fantasy in Post-9/11 America i översättning av Hans O. Sjöström med den svenska titeln Den amerikanska mardrömmen – bakhållet mot kvinnorna. Tilläggen delas in efter områdeskategorier och översättnings- och förklaringsstrategier som översättaren valt att använda sig av. Resultatet av undersökningen visar att den tilläggskategori som är störst är rubriker och titlar på t.ex. böcker, filmer och artiklar. Den förklaringsstrategi som använts mest inom den kategorin är att källtextens rubrik eller titel bibehålls med en översättning i ett tillägg. Den strategi som förekommer mest är emellertid att källtextens begrepp återges i måltexten och sedan ges en förklaring eller beskrivning i ett tillägg. Denna strategi är som vanligast förekommande inom områdeskate-gorierna historiska händelser och kulturella företeelser. Man kan konstatera att översättaren har ambitionen att hjälpa läsaren till en bättre förståelse och vissa tillägg är mycket informativa och bidrar också till en ökad insikt om vissa detaljer i texten. I en del fall kan jag konstatera att tilläggen inte behövs för att förstå innehållet i det aktuella stycket eller texten som helhet. I vissa fall kan det störa läsningen på så vis att läsaren tappar bort sig i meningsbyggnaden när tilläggen blir alltför långa. Man kan också resonera omkring gränsdragningsproblem för den översättare som börjar göra tillägg. Förutom konsten att hålla tilläggen relevanta ur en kommunikativ aspekt måste översättaren också hitta en avvägning för när ett tillägg behövs och när det är lämpligast att inte ge några anmärkningar eller kommentarer. När tillägg blir ett sätt för översättaren att briljera med sina kunskaper kan läsupplevelsen påverkas negativt och bidra till att läsaren känner sig underskattad.