Skolsköterskors erfarenheter av att samtala med barn om våld i hemmet- med stöd av hälsoenkät

Abstract

Tretton procent av svenska barn uppger att de någon gång blivit slagna av en förälder eller annan vuxen. I intervjuer med dessa barn har det framkommit att de önskar att vuxna ska prata mer med dem om det våld de upplevt. Genom intensiv forskning under senare har förståelsen för hur viktigt det är att fråga patienter om våld, fördjupats. I år har även en ny svensk författning utkommit, som behandlar detta ämne. Elevhälsan ska, enligt skollagen, främst vara hälsofrämjande och förebyggande. En av skolsköterskornas lagstadgade uppgifter är därför att utföra hälsosamtal med alla svenska grundskolebarn. För att underlätta dessa samtal används ofta en hälsoenkät som samtalsstöd. Syftet med denna studie är att beskriva och klargöra skolsköterskors erfarenheter av att samtala med barn, om våld i hemmet, med stöd av hälsoenkät. Data ska samlas in genom intervjuer av skolsköterskor från kommunala grundskolor i Göteborgs Stads tio stadsdelar och innehållsanalys ska användas för att fördjupa vår kunskap i ämnet. Denna undersökning utgör underlag för en fullskalig studie och metoden har testats i en pilotstudie. Resultatet av pilotstudien är; Att fråga om våld i hemmet med hjälp av hälsoenkät fungerade dåligt. Med barns hälsa i fokus försökte skolsköterskorna istället övervinna hinder och ta vara på möjligheter för att på andra sätt samtala med barn om våld. I detta arbete balanserades ständigt deras vaksamhet mot deras varsamhet med barnens bästa i åtanke. Studien inleddes med målet att införskaffa konkreta samtalsmetoder gällande rutinfrågor om våld. Resultatet blev istället att dessa samtal handlar om personcentrerad vård.