Aktörer i policyprocesser

Abstract

Eftersom det pågår en migration av människor till olika länder är integrationsarbetet alltid aktuellt. Anledningen till att det är viktigt med integrationsarbete är att det finns tendenser att personer med utländsk bakgrund inte har samma möjligheter och rättigheter i samhället. För att uppnå integration måste politiker på lokal nivå skapa olika åtgärder för att det ska bli möjligt. Undersökningen har studerat en sådan åtgärd och beskrivit vad som påverkat dess utformning. Åtgärden som studerats är Göteborgs Stads styrkort för integration och det är ett balanserat styrkort och kom i användning i stadens verksamheter i och med Göteborgs Stads budget 2011. Syfte med undersökningen var att ta reda på hur policyprocessen som lett fram till utformningen av styrkortet har sett ut genom att använda en processpårningsmetod. Med ett aktörsperspektiv på policyprocessen valdes teorier som förklarar vad som påverkar aktörernas beslut och hur aktörerna i sin tur påverkar utformningen av styrkortet för integration. Genom att studera det material som finns om styrkortet på Göteborgs Stads hemsida, genomföra intervjuer med de aktörer som utformat styrkortet och samla in ytterligare dokument från dessa, kunde hela bilden av processen beskrivas och analyseras. Analysen genomfördes i flera etapper, eftersom det är på det viset en processpårningsmetod fungerar. Anledningen är att orsaken till utfallet, det vill säga styrkortet, inte var känt från början och därför måste processen återskapas steg för steg. Först analyserades informationen från Göteborgs Stads hemsida utifrån Carol Bacchis modell, ”What’s the problem represented to be?”. Tillsammans med teorierna kunde metoden hitta informationsluckor i materialet. Därefter genomfördes intervjuer med aktörerna som utformat styrkortet för att fylla luckorna som saknades i analysmaterialet. Analysen blev därmed fullständig, vilket ledde till att slutsatser kunde dras om vad som påverkat aktörerna att välja ett balanserat styrkort som åtgärd och varför de utformade styrkortet på det sätt som de gjort. Huvudorsaken var att politikerna hade bestämt att det var med ett styrkort som integration i Göteborgs Stad skulle uppnås. Det i sin tur berodde på att det var ett vanligt sätt att arbete under den aktuella perioden. Själva utformningen av styrkortet hade flera orsaker, bland annat hur synen på problemet var, vilka källor som användes, vilka aktörerna i utformningen var och vilka erfarenheter och expertis som de hade. Dessutom påverkade institutioner som definieras som lagar och regler men även värderingar inom den struktur som policyskaparna arbetade. Hela undersökningen kan också ses som ett experiment på vad en processpårningsmetods syfte innebär, nämligen att ta reda på hur en okänd process har sett ut och förklara den.