Konsultnärvaro och kunskapsöverföring, motsättning eller konkurrenskraft? - En fallstudie i offentlig verksamhet

Abstract

En organisation som önskar vara både lärande och flexibel behöver kunna tillvarata, överföra, och utveckla kunskap och kunnande mellan medarbetare oavsett roll och position. Syftet med studien är därför att bidra till förståelsen för hur organisationer kan främja överföring och utveckling av kunskap mellan anställda och konsulter, genom att studera individers förståelse av kunskapsöverföring i vardagen i en kunskapsintensiv offentlig verksamhet. Den teoretiska referensramen bygger på teorier om flexibilitet och konsulthantering tillsammans med lärandeteorier om kunskapsöverföring. Dessa knyts sedan samman genom tidigare forskning vilken kombinerar båda forskningsfälten. En kvalitativ fallstudie har genomförts av två grupper på en IT-avdelning i en offentlig verksamhet och resultatet baseras på 11 semistrukturerade intervjuer med konsulter, anställda och chefer. Föreliggande studie visar att det krävs olika strategier för kunskapsöverföring beroende på vilken typ av konsult som används. Många konsulter tenderar idag att stanna länge i fallorganisationen oberoende av roll och av det empiriska underlaget framgår att detta kan bero på tidsbrist, otydliga förväntningar och bristande rutiner. Den långa tiden i organisationen medför att konsulterna får verksamhetskunskap och insocialiseras vilket leder till konsultberoende. Å ena sidan behöver konsulter på tillsvidareuppdrag få bli en del av kärnan och insocialiseras i gruppen för att överföring av kunskap ska ske på ett smidigt sätt i vardagen. Å andra sidan bör konsulter med specialistuppdrag snarare ges tydliga krav på dokumentation och överlämning för att underlätta vid avslut av uppdrag.