En studie om - Fem rektorers och fem specialpedagogers definitioner och beskrivningar av begreppet särskilt stöd

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och jämföra vilken innebörd fem rektorer och fem specialpedagoger lägger i begreppet "särskilt stöd”, samt redogöra för hur de beskriver att utformningen av det särskilda stödet ser ut.

Teori: Utgångspunkten är forskning inom specialpedagogik. I analysarbetet har vi tagit hjälp av Bengtssons (2005) teorier i den fenomenologiska livsvärldsansatsen och Ödmans (2007) hermeneutiska tolkningsansats för att få förståelse för de 10 informanternas unika livsvärldar.

Metod: Studien utgår ifrån en fenomenologisk livsvärldsansats och en hermeneutisk tolkning. Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av 10 intervjuer, som samtliga spelades in på mobiltelefon. Datan från empirin delades sedan in i 6 olika teman.

Resultat: Begreppet särskilt stöd är enligt informanterna svårtolkat och har inte någon tydlig definition. Alla informanter i studien är överens om att särskilt stöd är individuellt och skall anpassas efter individens behov. Utformningen varierar mellan skolorna utifrån enskilt stöd i undervisningen till enskilt integrerat stöd av resurspersoner. Elevhälsans arbete menar informanterna har en god inverkan på det särskilda stödet för elevens bästa. Likaså är samverkan med föräldrar av stor vikt enligt samtliga informanter. Flertalet informanter anser att elevens möjlighet att påverka utformningen av det särskilda stödet bör ökas. Rektorerna uttrycker att ekonomin har inverkan på hur prioriteringar görs i resursfördelningen kring elever i behov av särskilt stöd vilket inte nämns av någon specialpedagog. Andra viktiga faktorer som har inverkan på utformningen av det särskilda stödet enligt rektorerna är specialpedagogens särskilda yrkeskompetens, samt pedagogernas yrkeserfarenhet. Specialpedagogerna anger här den specialpedagogiska kompetensen hos rektorerna som en viktig faktor för att på bästa sätt utforma särskilt stöd.