dc.contributor.author | Josefsson, Karin | |
dc.date.accessioned | 2015-05-05T08:04:00Z | |
dc.date.available | 2015-05-05T08:04:00Z | |
dc.date.issued | 2015-05-05 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/38818 | |
dc.description.abstract | Under de senaste decennierna har granskning av offentlig politik och verksamhet ökat
kraftigt. Utvecklingen har skett inom alla välfärdsområden, inte minst inom hälso- och
sjukvården. En viktig men relativt osynlig aktör i hälso- och sjukvårdens granskningsarbete är
Sveriges patientnämnder. Patientnämndernas huvudsakliga uppgift är att ta emot och hantera
klagomål från patienter och anhöriga i syfte att förbättra hälso- och sjukvården. I ett vidare
perspektiv ska granskning främja möjligheten till ansvarsutkrävande. Oftast när
ansvarsutkrävande studeras är det de traditionella formerna som står i fokus där politikernas
möjlighet att ställa den offentliga förvaltningen till svars undersöks. Patientnämndernas
verksamhet kan anses representera en mer direkt form av ansvarsutkrävande gentemot
utförarna av hälso- och sjukvården. Mot bakgrund av det är det intressant att studera vilka
möjligheter de har att verka ansvarsutkrävande. I denna studie undersöks patientnämnden
utifrån ett ansvarsutkrävandeperspektiv. Syftet med studien är att belysa patientnämndens
funktion i hälso- och sjukvården genom att undersöka om den har förutsättningar att verka
ansvarsutkrävande.
För att besvara syftet har studien genomförts som en fallstudie av patientnämnden i Skåne där
fem klagomålsärenden studerats. Klagomålsärendena analyserades genom kvalitativ
textanalys utifrån Bovens definition och analysverktyg. Resultatet visar att patientnämnden
inte har potential att verka ansvarsutkrävande enligt Bovens definition. Samtidigt kan det
ifrågasättas huruvida Bovens definition har möjlighet att fånga in patientnämndens
verksamhet då den utgår från en mer traditionell form av ansvarsutkrävande. Även om
patientnämnden inte har möjlighet att verka ansvarsutkrävande enligt Bovens definition har
studien visat att den fyller en viktig funktion i granskningen av hälso- och sjukvården,
framförallt för patienterna och de anhöriga i de studerade klagomålsärendena, men även för
de statliga myndigheter som har till uppgift att granska hälso- och sjukvården. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | granskning | sv |
dc.subject | ansvarsutkrävande | sv |
dc.subject | patientnämnder | sv |
dc.title | Patientnämnden i granskning av hälso- och sjukvården | sv |
dc.title.alternative | En studie om dess förutsättningar att verka ansvarsutkrävande | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/School of Public Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan | swe |
dc.type.degree | Student essay | |