Vrakborttagning i svensk rätt och Nairobikonventionen. En havererad del av den svenska sjörätten?

Abstract

Fartygshaverier som Costa Concordia och Tricolor visar tydligt att vrakborttagning kan vara en både komplicerad och kostsam process. Samtidigt är de regleringar som finns på området ofta splittrade och inte sällan bristfälliga. Uppsatsen syftar till att kartlägga det svenska rättsläget med avseende på vrakborttagning och vidare att analysera Nairobikonventionens bestämmelser och rättssystematik. Nairobikonventionen är en konvention framtagen inom ramen för IMO som hanterar vrakborttagning och som trädde i kraft den 14 april 2015. En komparativ analys följer därefter mellan de båda regelverken. Även andra angränsande spörsmål behandlas. Tre centrala frågor kan identifieras vad gäller den här typen av problematik: Vem ansvarar för ett specifikt vrak? Vilka åtgärder kan och ska vidtas baserat på ett sådant ansvar? Samt slutligen, hur kan ett sådant ansvar genomdrivas i praktiken? Medan Nairobikonventionen erbjuder svar på dessa frågor kvarstår de i många fall obesvarade i svensk rätt.