Läsförståelsestrategier - intervjuer och observationer om lärarens roll för barn i behov av särskilt stöd

Abstract

Syfte och frågeställningar: Uppmärksamheten var stor då resultatet efter senaste PISA -undersökningen redovisades. Resultatet visar en fortsatt försämring av svenska 15-åringars läsförståelse. Mot bakgrund av detta undersöks i denna studie hur lärare arbetar med läsförståelsestrategier i klassrummet.

Syftet med studien är att undersöka och utveckla kunskap om vilka metoder lärare anser vara framgångsrika för att underlätta läsförståelse för elever i behov av särskilt stöd.

Studiens frågeställningar är: Vad uppfattar lärarna att läsförståelse innebär? Vilka läsförståelsemetoder beskriver lärarna att de använder i sin undervisning och vilka läs-förståelsemetoder observerar denna studies undersökare i undervisningsverksamheten? Vilka aktuella läsförståelsemetoder och begrepp finns för att underlätta läsförståelse och vilka uppfattar lärarna att de använder? På vilket sätt kan arbetet med läsförståelsestrategier gynna elever i behov av särskilt stöd?

Teori, ansats och metod: Studien är kvalitativ och utgår från ett sociokulturellt perspektiv genom undersökning av so-ciala praktiker i klassrumssituationen. Studien fokuserar på hur lärarna och eleverna interage-rar i arbetet med att använda lässtrategier. Fem lärare, som arbetar med läsförståelseundervis-ning på mellanstadiet, intervjuas. Klassrumsobservationer i dessa lärares klasser genomförs också.

Resultat/Konsekvenser för speciallärarprofessionen: Resultatet visar att de fem lärare som ingår i studien uppfattar att de arbetar aktivt med att undervisa om läsförståelsestrategier. De metoder som används i undervisningen varierar mel-lan de olika lärarna. Metoder som används är RT, Reciprocal Teaching, TSI, Transactional Strategies Instruction, Läsa mellan raderna, CORI, Concept-Oriented Reading Instruction, samt QtA, Questioning the Author, vilka i vår studie beskrivs. De intervjuade lärarna har olika utbildning och utgångspunkt i sitt arbete med läsförståelsestrategier, men det är väl beprövade metoder lärarna arbetar med. Inte i något fall kunde lärarna säga sig arbeta utifrån en metod, de intervjuade hänvisade till olika metoder som de använde i sin undervisning.

I studien ses likheter i de metoder som används, nämligen vikten av att samtala om strategier där läraren och andra elever ses som modeller för läsförståelse. Lärarna menade att modelle-randet, då lärare och elever delar sina kunskaper med varandra, är av stor betydelse inte minst för elever i behov av särskilt stöd som då får en struktur att tänka utifrån.

Positivt stödjande förhållningssätt mellan elev och lärare samt fasta rutiner och strukturer är andra faktorer som enligt lärarna i studien påverkar elevers läsförståelse på ett bra sätt. En effekt av strukturerad undervisning där läsförståelsestrategier används är, enligt lärarna, att lusten att läsa ökar hos eleverna.

Läsförståelsebegreppet beskrivs i studien som att kunna använda inre bilder, något som kan påverka elevernas liv och omvärldsuppfattning och även ge verktyg för framtiden. Resultatet visar även att det är i svenskämnet undervisning sker om läsförståelse. I de fall det sker i andra ämnen är då svenskläraren undervisar klassen i något annat ämne t ex historia. Samarbete med andra lärare kring läsförståelsestrategier är sällsynta.