Show simple item record

dc.contributor.authorChamun, Michella
dc.date.accessioned2015-06-30T07:23:17Z
dc.date.available2015-06-30T07:23:17Z
dc.date.issued2015-06-30
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/39677
dc.description.abstractSyftet med studien har varit att undersöka användandet av multietniskt ungdomsspråk och se på vilket sätt det skiljer sig från svenska som är normerande i skolan. Genomförandet har skett genom kvalitativ metod i form av observationsstudier samt intervjuer med lärare och elever på en högstadieskola i Göteborg. Observationerna har ägt rum på platser utanför klassrummet, där jag iakttagit ungdomar som samtalat med varandra. Intervjuerna skedde med fyra lärare på skolan, samt tio elever mellan årskurs sju till nio. Resultatet av intervju- och observationsmaterialet har sedan kopplats till de teoretiska perspektiven: multietniskt ungdomsspråk, grupptillhörighet, språk och identitet, kodväxling och Sociolingvistisk forskning. Resultatet av undersökningen visar att både eleverna och lärarna på skolan upplever att språket har utvecklats och att man sett en ökning i användandet av multietniskt ungdomsspråk. Det multietniska ungdomsspråket skiljer sig från den svenska som talas i skolan genom användandet av låneord från flera olika språk som spanska, persiska, arabiska, engelska etc. Intervjuerna och observationerna visar att användningen av ungdomsspråket varierar beroende på vilken situation ungdomarna befinner sig i. Flera av lärarna och eleverna redogjorde för att det multietniska ungdomsspråket framförallt användes utanför lektionssalarna och på raster. Det fanns även uppfattningar om skillnader mellan tjejer och killars användande av språket, tjejer använder exempelvis mer av ett så kallat ”sms-språk” jämfört med killar. Bland intervjuerna märktes även att vissa elever hade uppfattningen om att tjejer som använde samma språkbruk som killar uppfattades som ”fult” och därmed som opassande. Man anpassar språket efter vem man talar med, om det är lärare, andra vuxna, ungdomar man inte känner eller bland de egna kamraterna. Ungdomsspråket blir både ett sätt att främja den egna identitetsuppfattningen och en känsla av grupptillhörighet. Vid de tillfällen som kodväxling används är det främst i syfte att förstärka meningar och uttryck inom den egna gruppen. Språket blir således ett sätt att både medvetet och omedvetet visa tillhörighet, men även ett sätt att inkludera och ta avstånd från vissa grupper i samhället.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesHT13-1120-39sv
dc.subjectEtnicitetsv
dc.subjectidentitetsv
dc.subjectmultietniskt ungdomsspråksv
dc.subjectkönsskillnadersv
dc.titleMultietniskt ungdomsspråk - En studie av ungdomsspråk i en gymnasieskolasv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM3
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg / The Board of Teachers Educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet / Lärarutbildningsnämndenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record