Sista tiden i livet inom särskilda boendeformer – En kartläggning av palliativ vård, delaktighet och vårdmönster

Abstract

Introduktion: I Sverige bor ca 87000 personer permanent inom särskilda boendeformer. Medellängden för boendetid är idag mellan sex till nio månader. De flesta har ett stort omvårdnadsbehov och befinner sig i livet slut. Palliativ vård bedrivs idag inom flera olika vårdformer även inom ramen för särskilt boende men varierar i kvalitet. Tidigare forskning har visat att den palliativa vården för våra äldre brister i trots att nationella riktlinjer finns och funnits i nästan 15 år. Syfte: Det övergripande syftet med studien är att kartlägga de sista 12 månaderna i livet för personer inom särskilda boendeformer för äldre och specifikt förekomst av palliativ vårdplan, palliativ brytpunkt, delaktighet och vård mönster. Metod: En kvantitativ retrospektiv kartläggning av vårddokumentation med hjälp av ett granskningsprotokoll. Data analyserades med jämförande och analytisk statistik. Personer som avled under 2013 och var permanent boende inom särskilda boendeformer i två stadsdelar i Göteborgs stad inkluderas. Resultat: Kartläggningen visade på stora brister i dokumentationen. Det saknades nästan helt palliativa vårdplaner och hälften hade en dokumenterad brytpunkt. En stor andel besökte sjukhus under sista året och många mer än en gång. Det saknades dokumentation om medgivande och delaktighet i beslut om sjukhusvård. Dokumentationen visade sig vara bristfällig kring sjukhusvistelser och status vid hemkomst. Kartläggningen visade också skillnader mellan olika särskilda boendeformer, samt mellan män och kvinnor. Diskussion: Äldre personer inom särskilda boenden utgör en grupp som har ett stort vårdbehov. Trots detta brister vården för dem både när det gäller kontinuitet, planering och delaktighet i livets slut. Kunskap och samverkan mellan olika vårdgivare och yrkeskategorier sviktar. Introduction: In Sweden about 87000 people live permanently in residential care. The average length of residence today is between six to nine months. Most have a large degree of dependency and are in the end of life. Palliative care are now carried out in various forms of care even in the context of residential care but vary in quality. Previous research has shown that palliative care for our elderly are inadequate in spite of national guidelines that exists and have existed for almost 15 years. Aim: The overall aim of the review is to study the last 12 months of life for people in residential care for the elderly and specifically the presence of palliative care plan, palliative turning point, participation and care patterns. Method: A quantitative retrospective review of healthcare documentation with the help of a review protocol. Data were analyzed using analytical and comparative statistics. People who died in 2013 and was permanently living in residential care in the two districts in Gothenburg were included. Result: The review revealed large inadequacies in the documentation. There were almost no indicience of palliative care plans, and only half of the journals had a documented turning point. A large proportion visited the hospital during the last year, many more than once. There was no documentation of the consent and participation in decisions about hospital care. The documentation was found to be inadequate on hospital admissions and status at the homecoming. The review also revealed differences between different residential care settings, and also between men and women. Discussion: Older people in residential care constitute a group which has a great need for care. Despite this there is a lack of care for them both in terms of continuity, planning and participation in end of life. Knowledge and collaboration between different healthcare providers and professionals is inadequate.