Det som skapas kan förändras. Talet om det särskilda stödet i förskolan.

Abstract

Syftet med studien är att studera vilka diskurser som framträder i talet gällande barn i behov av särskilt stöd inom förskolan. Hur kan normalitet och avvikelse förstås utifrån vad som anses vara ett särskilt behov. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar: Hur beskrivs de beteenden hos barn som kan ligga till grund för att de kommer att definieras som barn i behov av särskilt stöd, finns dominerande diskurser eller diskurser i konflikt inom undersökningsområdena och vad kan dessa beskrivningar av barn ge för konsekvenser i förskolan?

Studiens teoretiska ram har hämtat inspiration från socialkonstruktionistisk teori, där den sociala världens ses som en konsekvens av sociala processer (Bjervås, 2011). Studien tar således sin utgångspunkt i antaganden om att kunskap är föränderlig, socialt konstruerad och finns i språket. Teoretisk utgångspunkt för studien är diskursanalys. Begreppet diskurs står för språkliga mönster och är ett centralt begrepp för meningsskapande inom socialkonstruktionismen. En analys av dessa språkliga mönster är således en diskursanalys (Winther Jørgensen och Phillips, 2000). Diskursanalys handlar alltså om att studera och analysera konstruerade sociala kategorier, enligt författarna. Studien genomfördes i tre barnhälsoteam inom förskolan.

Resultatet från de gemensamma barnhälsoteamens utsagor påvisade fyra diskurser: kategorisering, åtgärd, professionalitet samt organisation. Dessa diskurser, visar resultatet, hör samman och påverkar varandra. Särskilt stöd diskuteras främst utifrån tre perspektiv på specialpedagogik: ett kompensatoriskt, ett kritiskt samt ett dilemmaperspektiv (Nilholm, 2007). Studiens resultat visar på att barnhälsoteamsmöten sker utifrån normer som skapar ramar för verksamheten i förskolan, där det finns en viss avsaknad av tydliga definitioner gällande särskilt stöd och specialpedagogisk insats.