Epidemiologiskt undersökta samband mellan Alzheimers sjukdom och faktorer i arbetsmiljön

Abstract

Vid systematisk litteraturgenomgång identifierade vi 50 epidemiologiska originalartiklar med samband mellan faktorer i arbetsmiljön och Alzheimers sjukdom. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av GRADE guidelines. Våra metaanalyser baserades på de 31 artiklar som uppfyllde kraven på acceptabel vetenskaplig kvalitet.

Tolv av dessa studier behandlade samband till elektromagnetiska fält och den sammanvägda riskskattningen blev 1,55 (95% konfidensintervall 1,19-2,02). Viss ’publication bias’ noterades men det förklarar knappast hela riskökningen. Framtida studier får visa om sambandet beror på metodologiska brister eller på idag ej säkerställda biologiska samband. Högre riskmått har påvisats i två tidigare publikationer med litteraturgenomgång och metaanalyser, men då har även artiklar av lägre vetenskaplig kvalitet inkluderats.

Det finns endast fem publikationer av god vetenskaplig kvalitet som studerar samband mellan yrkesmässig exponering för pesticider eller övriga kemikalier och Alzheimers sjukdom. Det sammanvägda riskmåttet tyder på viss riskökning. Det fanns inget stöd för ökad risk efter exponering för metaller.

I elva metodologiskt relevanta studier har samband mellan utbildningsnivå och arbetets komplexitet värderats i relation till Alzheimers sjukdom. Längre utbildning respektive arbete som innehåller mycket interaktion med människor verkar medföra en minskning till så mycket som en halverad risk för Alzheimers sjukdom.

Bland icke arbetsrelaterade exponeringar har publikationer baserade på systematisk litteraturgenomgång och metaanalyser visat att rökning medför en betydande riskökning (80 %) medan fysisk aktivitet istället medför ett visst skydd mot Alzheimers sjukdom.