Väpnad eller väpnat jihad? Svår eller svårt sudoku? En undersökning av genustilldelningen hos ett antal icke-engelska importord i svenskan

Abstract

Detta arbete består i en kvalitativ undersökning av svensk genustilldelning hos ett mindre antal ord, sammanlagt 25, importerade från arabiska, franska, italienska, japanska och kinesiska mellan ca 1982–2008. Materialet undersöks på grundval av semantiska och formella (fonologiskmorfologiska) genuskriterier samt tidigare forskning om engelska importord i svenskan. Semantiskt analyseras betydelserna animat–inanimat, mänsklig–icke-mänsklig, konkret–abstrakt, räknebar–icke-räcknebar och kollektiv–icke-kollektiv. Formellt jämförs materialet med genustypiska ordavslutande ljudkombinationer och avledningsändelser i svenskan. Dessutom undersöks semantisk och formell analogi, vilket innebär en jämförelse mellan importorden och inhemska, svenska semantiska och formella motsvarigheter (synonymer och hyperonymer respektive likljudande ord). Resultaten av analyserna jämförs med tidigare forskning. Slutligen jämförs också undersökningsordens svenska genus med deras tilldelade genus i grannspråken danska och norska. Resultaten av den semantiska analysen pekar på en klar tendens till utrum bland animater (varav samtliga även råkar vara mänskliga), konkreter, icke-kollektiver och räknebara ord. Tidigare forsknings iakttagelser av betydande andelar neutrer bland kollektiver och icke-räknebara konkreter (ämnesnamn) bestyrks bara gällande de förra, då den enda kollektiven i materialet är neutrum, medan båda av materialets två ämnesnamn är utrer. Tidigare forsknings något oväntade observation av en tydlig dragning till utrum hos enstaviga importord (trots att en neutral tendens hos enstavingar traditionellt har hävdats) finner stöd i den formella analysen, där materialets två enstaviga ord båda är utrer. I övrigt ansluter materialet i stort till de genustypiska ordavslutande ljudkombinationer och avledningsändelser som ställts upp för svenskan. Även analyserna av semantisk och formell analogi ligger i linje med tidigare forskning, som säger att importord med en neutral inhemsk motsvarighet hellre tar utrum som genus. Jämförelsen mellan de skandinaviska språken visar att den svenska genustilldelningen av materialet inte skiljer sig markant från den danska och norska. I samtliga språk är utrum (eller maskulinum i norskan) det förhärskande genuset. Sammanfattningsvis pekar denna studie, i linje med tidigare forskning, på en kraftig överrepresentation av utrum hos importord (runt 90 %) jämfört med det inhemska ordförrådet (runt 75 %). På så vis stödjer studien tidigare framlagda hypoteser om en pågående omtolkning av genusmotsättningar i språket med en utvidgning av utralt genus som följd.