Att hantera bedömningspraktiken Upplevda utmaningar av nio lärare i grundsärskolan, inriktning träningsskolan

Abstract

Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur ett antal lärare i grundsärskolan, inriktning träningsskola, upplever sin bedömningspraktik.

Teori: Studiens teorianknytning utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv vilket betonar lärande och utveckling genom samspel. Illeris teori om lärande har använts som förklaringsmodell, modellen innehåller tre dimensioner: innehåll, drivkraft och samspel.

Metod: Studien har bedrivits i två steg, en pilotstudie och en huvudstudie. Pilotstudien ledde fram till frågeguiden som användes i huvudstudien. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie, intervjuerna har genomförts på medelstora skolor där grundsärskolan varit lokalintegrerad. Utförandet av intervjuerna har genomsyrats av en halvstrukturerad form som ett djupgående professionellt vardagssamtal.

Resultat: Studiens resultat visar att lärarna upplever stora utmaningar i bedömningsarbetet. Det finns en begreppsförvirring kring hur progressionsorden i kunskapskraven ska användas. Lärarna uttrycker också en önskan om riktad kompetensutveckling och kollegiala samtal för att känna en säkerhet kring hur bedömningsarbetet ska utföras. Denna studie visar att lärarna upplevde en motsättning mellan vad de ansåg att eleverna behövde lära sig kontra vad som står i kursplanen. Resultatet påvisar också lärarnas tilltro till elevernas förmåga till utveckling, men en svårighet i att skapa medvetenhet hos eleverna för sitt eget lärande.