En skolas syn på elever i behov av särskilt stöd i matematik En fallstudie utifrån lärares, specialpedagogens samt rektors perspektiv

Abstract

Syfte: Syftet med studien var att undersöka, beskriva och analysera hur lärare, specialpedagog samt rektor bedömer vad som är matematiksvårigheter samt hur organisationen kring specialpedagogiskt stöd ser ut.

Teori: Det teoretiska ramverket för studien är specialpedagogiskt perspektiv samt Foucaults avvikelseteorier. Enligt Persson (1998) är Foucoults avvikelseteori tillämplig inom specialpedagogik utifrån att den kan synliggöra faktorer som definierar och begränsar pedagogiskt arbete. Nilholm (2005) liksom Clark, Dyson och Millward (1998) tar upp dilemmaperspektivet för att belysa komplexiteten i specialpedagogisk verksamhet Metod: För att kunna ta reda på, beskriva och analysera vad som ligger till grund för att elever på en skola resursfördelningen av specialpedagogiskt stöd i matematik genomfördes kvalitativa intervjuer med en rektorer, en specialpedagog samt tre lärare i åk 4-6 som undervisar i matematik på en skola. Intervjuerna genomfördes under två veckor. Tre av intervjuerna ägde rum på aktuell skola för studien och de övriga två genomfördes med hjälp av ett telefonsamtal.

Resultat: Resultatet visar att det finna många olika sätt att beskriva vad som är matematiksvårigheter och resultatet skiljer sig inte mellan lärare och specialpedagog men av rektor som lyfter diskussionen kring matematiksvårigheter till organisationsnivå. Resultatet visar att matematiksvårigheter inte läggs på den enskilda individen eller utifrån någon diagnos. När det gäller specialpedagogiskt stöd och dess organisering så visar det sig att lärarna önskar mer stöd i undervisningssituationen och en speciallärare i matematik vilket också framgår av speciallärarens svar. Specialläraren menar att syftet med spetskompetensen speciallärare med inriktning matematik är att utmana lärare och tillföra nya perspektiv på undervisningen. Ur ett rektorsperspektiv så är det nödvändigt att den specialpedagogiska kompetensen ligger utanför verksamheten, för att kunna behålla ett helikopterperspektiv och se svårigheter och problem utifrån andra perspektiv än lärare.