• English
    • svenska
  • svenska 
    • English
    • svenska
  • Logga in
Redigera dokument 
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Institute of Health and Care Sciences / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Redigera dokument
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Institute of Health and Care Sciences / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Redigera dokument
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

VÅGAR JAG RÖRA PÅ MIG? Patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt och sjuksköterskans stödjande roll. En litteraturstudie

DO I DARE TO MOVE? Patients experiences of physical activity after myocardial infarction and the supportive role of the nurse.

Sammanfattning
Hjärt- kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och i övriga världen. Fysisk aktivitet minskar risken att drabbas av hjärtinfarkt, ökar livskvaliteten och är en stor del av rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Trots detta rör patienter på sig för lite. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt samt hur sjuksköterskan kan stödja och uppmuntra dem till fysisk aktivitet. Genom en litteraturstudie sammanställdes resultaten i två teman som beskriver patienters upplevelse av fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt samt sjuksköterskans kommunikation, stöd och uppmuntran till fysisk aktivitet. Resultatet visar både på patienters vilja men huvudsakligen olika hinder för att genomföra fysisk aktivitet såsom trötthet, utmattning, rädsla och oro. Resultatet belyser också hur sjuksköterskan kan stödja dessa patienter genom uppmuntran, motivering och uppföljning och inkludering av sexualrådgivning, förklaring av medicineringens bieffekter, inkludering av familj och närstående, främjande av återgång till arbete, stresshantering samt utvärdering av patientens ångest och depression. Den fysiska aktiviteten kan anpassas till individen genom att erbjuda ledarledda träningsprogram inom vården, hembaserade träningsprogram eller fysisk aktivitet på egen hand. Detta stöd kan öka patienters engagemang i fysisk aktivitet som en del av sekundärprevention, förbättra deras livskvalitet samt stärka autonomin.
Examinationsnivå
Student essay
URL:
http://hdl.handle.net/2077/41257
Samlingar
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Fil(er)
gupea_2077_41257_1.pdf (880.8Kb)
Datum
2015-12-03
Författare
Carlström, Marie
Olofsson, Christel
Nyckelord
Hjärtinfarkt
Fysisk Aktivitet
Livskvalitet
Kommunikation
Autonomi
Rädsla
Trötthet
Oro
Stöd
Språk
swe
Metadata
Visa fullständig post

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV
 

 

Visa

VisaSamlingarI datumordningFörfattareTitlarNyckelordDenna samlingI datumordningFörfattareTitlarNyckelord

Mitt konto

Logga inRegistrera dig

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV