HJÄLPANDE HÄNDER? Strategier för ökad följsamhet till rutiner kring handhygien

Abstract

Bakgrund Följsamheten till basala hygienrutiner och handhygien specifikt befinner sig på suboptimala nivåer. Den variation i nivåer av följsamhet som existerar i svensk hälso- och sjukvård antyder utrymme för förbättring. Konsekvenser av bristande följsamhet till handhygien är smittöverföring och påföljande fall av vårdrelaterade infektioner som innebär lidande för patienter samt medför ökade kostnader för sjukvården. Sjuksköterskeprofessionen skall verka lindrande, preventivt samt främja hälsa. Att tillämpa hygieniska principer i sitt arbete samt driva och medverka i förbättringsarbete gällande hygienisk standard har således sin givna plats i omvårdnaden. Detta återfinns i kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska samt i lagtext som reglerar hälso- och sjukvårdens verksamheter. Uppsatsens syfte var att belysa strategier för ökad följsamhet till rutiner kring handhygien inom slutenvård. Metod för genomförandet var en litteraturöversikt av nio artiklar som kvalitetsgranskats enligt Friberg (2012). Resultatet av översikten visade att bruk av multifaktoriella strategier som införs simultant och tar ett brett grepp på frågan följsamhet till handhygien men även studier av singelstrategier har varit framgångsrika i de kontexter de prövats. Strategier för ökad följsamhet till handhygien som framkommit var för sig men även prövats tillsammans är direkt återkoppling på observerat följsamhetsbeteende, utbildningsinitiativ, även kontextualiserad utbildning där rutiner kring handhygien placeras i specifik kontext, ett initierat ledarskap som bidrar till en organisationskultur som aktualiserar och betonar problemområdet samt i viss mån produktplacering av handdesinfektionsprodukter. Slutsatsen är att de strategier för ökad följsamhet som framkommit är uteslutande framgångsrika i sin ansats. Detta antyder att problemområdets förbättringspotential är stor men lyfter även frågan om förändringar i följsamhetsbeteende kan bli varaktiga efter utförd intervention. Dessutom då ett flertal av de studier som granskats lider av en svagare metodologi väcks frågan om generaliserbarhet av resultaten samt ett eventuellt behov av mer metodstark forskning. Behov ses även av utökad kunskap kring varför följsamhetsnivåer varierar samt befinns suboptimala, i sådan kunskap kan ytterligare strategier utvinnas.