HÄLSA, OJÄMLIKHET OCH ANSVAR - En litteraturstudie av omvårdnadsforskning som använder ett intersektionalitetsperspektiv

Abstract

Bakgrund: Utifrån en syn på hälsa som inkluderar människans sammanhang och påverkan av samhällets organisering, samt ett uppdrag för sjuksköterskan att aktivt verka mot de ojämlikheter i hälsa som existerar i vår värld, eftersöktes en kritisk teori inom omvårdnadsfältet. Intersektionalitetsperspektivet med sin förståelse för samverkande maktordningar eller identitetskategorier har på senare år använts inom omvårdnadsforskning över hela världen för att skapa kunskap relaterat till hälsoojämlikheter. Syfte: Att beskriva hur omvårdnadsforskning med inriktning på intersektionalitet har tillämpat intersektionalitetsperspektivet. Metod: Integrativ litteraturöversikt enligt en modell av Friberg (2012a). Studien baserade sig på 10 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod funna genom sökning på databaserna Cinahl och PubMed och granskade enligt mallar av Friberg (2012a) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Resultat : Materialet presenterades efter analys i två rubriker: Intersektionalitetsperspektivet som forskningsansats och Intersektionalitetsperspektivet som grund för ny kunskap . Perspektivet återkommer som teoretisk referensram i de flesta av studierna, och används också som analysverktyg i några av dem. Fokus ligger på att visa hur identitetskategorier eller maktrelationer samverkar i relation till individers eller gruppers hälsa. Perspektivet medför ofta ett fokus på tidigare glömda grupper inom hälsoforskningen och verkar kunna användas till att skapa viktig ny kunskap om utsatta grupper och ojämlikheter i hälsa generellt. Perspektivet pekar mot en mer ansvarstagande roll, både för forskaren och för sjuksköterskan. Slutsatser: Intersektionalitetsperspektivet lämpar sig väl för kvalitativ forskning men innebär vissa utmaningar för en kvantitativ ansats. Perspektivet kan bidra med kunskap som i förlängningen tillgängliggör vården för fler samt kan utgöra ett tillskott i personcentrerad vård och en mer ickeessentialistisk och nyanserad kulturell kompetens. Således kan intersektionalitetsperspektivet ses som ett välbehövligt inslag i omvårdnadsforskning som vill verka för utjämnandet av ojämlikheter i hälsa.