dc.contributor.author | Hallsten, L | swe |
dc.date.accessioned | 2007-05-09T09:40:35Z | |
dc.date.available | 2007-05-09T09:40:35Z | |
dc.date.issued | 1997 | swe |
dc.identifier.isbn | 91-7045-451-5 | swe |
dc.identifier.issn | 0346-7821 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/4147 | |
dc.description.abstract | A meta-analysis on the relationship between unemployment and mental health was carried out on studies published during 1980-1996. One aim of the meta-analysis was to summarise the "unemployment effect-field" consisting of 22 effect-classes derived from cross-sectional and longitudinal data. Another aim was to test three models of the mental health processes in relation to unemployment: A social causation model, a health selection model and a complementary model based on both models. Nine international databases were searched yielding 95 independent samples, and 189 effect sizes were computed from 88622 subjects. The effect sizes were clearly heterogenous, but in more than 90 percent of all the samples, employees had on average better mental health than unemployed persons. The average social causation effect, expressed as a point-biserial correlation, was r pb =0,16, while the health selection effect was r pb =0,08. These effects were significant and the complementary model was supported. Design differences, social status, geographical area and mental health scales moderated the effect sizes. | eng |
dc.description.abstract | Rapporten är slut i lager och kommer ej att nytryckas. Arbete och Hälsa 1998:7 ersätter. En meta-analys genomfördes på studier publicerade 1980-1996 av sambanden mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa. Från internationella databaser erhölls 95 oberoende sampel och 189 effektstorlekar, hämtade från 88 622 personer. Det förelåg en betydande heterogenitet i effektstorlekarna, men i drygt 90 procent av samplen var hälsan bättre för arbetande än för arbetslösa. Den psykiska hälsan var beroende både av arbetslöshet och av hälsorelaterad selektion. Den genomsnittliga arbetslöshetseffekten, uttryckt i punktbiseriala korrelationer, var 0,16 medan selektionseffekten var 0,08. Effektstorlekarna hade samband med undersökningarnas design, undersökningsgrupper, geografiska hemvist och hälsoskalor. I rapporten utvecklas begreppen jämförelse- och effektfält, vilka skapas genom olika designer inom forskningen om sambanden mellan arbetslöshet och ohälsa. | swe |
dc.format.extent | 79 pages | swe |
dc.language.iso | swe | swe |
dc.publisher | Arbetslivsinstitutet | swe |
dc.relation.ispartofseries | Arbete och Hälsa 1997:28 | swe |
dc.title | Arbetslöshet och psykisk ohälsa 1980-1996 en meta-analys | swe |
dc.type | text | swe |
dc.type.svep | report | swe |
dc.gup.price | 110 SEK | swe |