Hjärtsvikt – Vad sjuksköterskan kan göra för att främja patienters egenvård

Abstract

Bakgrund: Hjärtsvikt är inte en sjukdom i sig utan ett sekundärt symtom till en underliggande hjärtsjukdom så som hypertoni eller akut hjärtinfarkt. I Sverige diagnostiseras runt 30 000 nya personer och det uppskattas att totalt 250 000 personer lever med sjukdomen. En stor del av behandlingen är att kontrollera symtom genom att utföra egenvård. Egenvård innebär att en person på egen hand eller med hjälp av någon annan själv kan genomföra vissa, icke-farmakologiska delar i sin behandling. Dessvärre är det vanligt att patienter inte följer rekommenderad behandling och tvingas till sjukhusvistelse för sviktoptimering. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att främja patienters egenvård vid hjärtsvikt utanför vårdinrättningar. Metod: Systematisk litteraturstudie, där resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och sex kvantitativa. Resultat: Fyra huvudteman extraheras i artikel-analysen; kunskap och information, vikten av stöd, telemonitorering samt hembesök och telefonuppföljning. Resultatet visar att kunskap om sjukdomen, vilka symtom som leder till försämring och relationen dem emellan är viktigt att lära sig för patienten. Information från sjuksköterskan skall helst vara individanpassad. Det är också viktigt att involverar närstående i patientens situation som ger stöd och kan vara en viktig resurs. Metoder så som telemonitorering för symtomkontroll och hembesök av sjuksköterska har också visat sig vara användbara metoder för att öka patienter följsamhet till egenvård. Slutsats: Osäkerhet om den egna förmågan är ofta framträdande vid hjärtsvikt. Relationen mellan patient och sjuksköterska är av största vikt och borde grundas i respekt för patienten då detta härleder till att patienten känner sig trygg och litar till sjuksköterskans råd. Sjuksköterskan kan göra hembesök hos patienten för att bilda sig en uppfattning om hur patienten har det, vilka hinder och möjligheter som finns och på så vis utforma egenvårdsmål tillsammans med patienten. Telemonitorering är ett annat effektivt sätt för att öka patienters följsamhet till egenvård.