“Jag kör ingen infärgning alls.” – En intervjustudie om infärgningsdilemmat i ämnet Historia

Abstract

I denna interdisciplinära uppsats har syftet varit att undersöka hur historielärare vid skolor med yrkesinriktade program ser på sin undervisning. Bakgrunden till detta var den rapport Skolinspektionen släppte år 014 som uppmärksammade den bristande kopplingen mellan yrkesämnena och de gymnasiegemensamma ämnena i undervisningen. Det som undersöks är vad som styr historieundervisningen, hur den anpassas utifrån skolornas yrkesinriktningar samt hur samarbetet ser ut med övriga ämnen. Uppsatsen undersöker dessutom hur lärarna ser på begreppet infärgning, d.v.s. att man kopplar ett gymnasiegemensamt ämne (i detta fall Historia) med ett yrkesämne.

Uppsatsen är baserad på fem intervjuer med historielärare vid olika typer av skolor med yrkesinriktade program. Frågorna som ställdes härrörde ur en på förväg författad intervjuguide vars innehåll baserades på de frågeställningar som legat till grund för uppsatsen. Det som framkommit i intervjuerna kom sedan, utifrån frågeställningarna, att kategoriserades under olika rubriker i resultatdelen. Denna resultatdel granskades sedan utifrån Gert Biestas teoretiska resonemang kring skolans funktion samt Mattias Nylunds begrepp vertikal- och horisontell kunskap. Vad som framkommit i studien är att majoriteten av lärarna upplever det som svårare att jobba med infärgning i ämnet Historia än i andra gymnasiegemensamma ämnen. Dels genom att kursen i Historia upplevs som för innehållstät i förhållande till dess storlek. Detta renderar i en känsla av tidsbrist och att eventuell infärgning upplevs som forcerad. Vad som också framkommit är att lärarna prioriterar det fostrande- och demokratiska uppdraget i sin undervisning framför yrkesanpassad undervisning. Detta har också kommit att påverka infärgningen.

Att väga elevens motivation och intresse mot betydelsen av att fostra goda samhällsmedborgare är en ständigt pågående balansgång. Som framtida lärare är det viktigt att vara medveten om denna balansgång då ett misslyckande kan leda till allvarliga konsekvenser för eleverna. En lyckad balansgång kan däremot bidra till att skapa motiverade elever som är rustade för samhällslivet.