| dc.description.abstract | Syftet med denna studie är att undersöka om ämnet Teknik skulle kunna fungera som sammanlänkande ämne i grundskolans strävan att arbeta mer ämnesövergripande. Denna nya roll för Teknikämnet skulle dessutom ge effekten att ämnet lyftes fram och göra att det togs mer på allvar i skolans undervisning. Undersökningar visar att ämnet Teknik sällan får den plats i undervisningen som det ska ha enligt läroplanen. Föreliggande arbete belyser och diskuterar några av anledningarna till detta. En central del av studien ägnas åt att undersöka, beskriva och definiera ett tänkbart verktyg som skulle kunna användas inom teknikundervisningen, och på så vis möjligtvis hjälpa till att uppnå detta mål, nämligen Makerspaces och begreppet Maker-kultur. Områden som undersöks är teorier kring och studier av ämnesövergripande arbete i skolan, pedagogiska teorier med utgångspunkt i sociokulturella perspektiv samt studier av Teknikämnets historia, hur Teknik vuxit fram som självständigt ämne ur traditionella naturorienterande ämnen och slöjd, dess genom tiderna förändrade definition och skiftande roll och status i den svenska läroplanen. Dessutom undersöks begreppen Makerspace och Makerkultur och de verksamheter med mer eller mindre starka kopplingar till skolan, som håller på att formas i Sverige. Till detta kopplar arbetet även relevanta kursplaner och kunskapskrav som Skolverket formulerat i läroplanen. Här med fokus på läroplanen för grundskolan. Slutsatserna av studien är att de problem som ämnet historiskt haft att formulera sina avgränsningar gentemot övriga NO-ämnen, slöjd och samhällsorienterade ämnen, snarare är att se som dess stora fördel. Teknikämnet kan sägas ha, menar denna studie, ett inbyggt ämnesöverskridande drag och kan därför fungera som nav i ämnesöverskridande undervisning. Undersökningen kommer också till slutsatsen att arbetssätten inom Makerspace-kulturen skulle kunna implementeras i teknikundervisningen och främja skolans strävan att arbeta mer ämnesövergripande. | sv |
