Mediabilder av elevers litteracitet. En diskursteoretisk analys av texter publicerade i Dagens Nyheter och Aftonbladet år 2014
Sammanfattning
Sammanfattning:
I föreliggande uppsats genomförs en analys av tidningsartiklar om elevers litteracitet, som har publicerats i Aftonbladet
och Dagens Nyheter under år 014. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Laclau och Mouffes (008) diskursteori
och för att konkretisera mitt tillvägagångssätt har Sahlins (1999) diskursanalytiska metod använts. Även forskning kring
medias makt och kring elevers litteracitet har inkluderats i uppsatsen för att synliggöra hur media, genom påverkan på
exempelvis medborgarnas verklighetsuppfattning och den politiska dagordningen, påverkar skolan samt för att placera
resultaten i en vidare litteracitetskontext.
Uppsatsen syftar, utifrån ovanstående bakgrund, till att synliggöra och kritiskt granska vilken bild som artikuleras
diskursivt av de svenska elevernas litteracitet i de valda tidningarna. Följande frågor kommer att besvaras: Hur
artikuleras den svenska mediedebatten kring elevers litteracitet i tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter år 014?
Hur förhåller sig dessa diskurser till det aktuella forskningsläget gällande vilka litteracitetsförmågor som ska premieras
i den svenska skolan? Vilka likheter och skillnader finns mellan de diskurser som artikuleras i de båda tidningarna?
Texterna i Aftonbladet polemiserar mot den litteraturpolitiska och skolpolitiska diskursen under alliansregerings styre.
Istället förespråkas ökad tillgänglighet av litteratur, ekonomiska bidrag för läsfrämjande och minskad segregation för att
på så sätt förbättra elevernas litteracitet. De polemiserar även mot hur PISA-debatten är artikulerad, eftersom viktiga
frågor utelämnas. En god litteracitetsförmåga är någonting som alla ska uppnå, men vad denna förmåga innehåller
lämnas i majoriteten av texterna outtalat. Skribenterna i Dagens Nyheter intervjuar många forskare inom
litteracitetsområdet och det framgår att metoder för att uppnå en god litteracitet exempelvis kan vara användandet av
lässtrategier eller högläsning. Om litteracitetsförmågan utvecklas kan exempelvis ordförrådet, skrivförmågan och den
empatiska förmågan utvecklas. Flera av texterna utgår från ett bristperspektiv där det framgår vad eleverna saknar
eftersom de inte kan läsa tryckta, traditionella böcker.
II av III
Examinationsnivå
Student essay
Samlingar
Fil(er)
Datum
2015Författare
Mattisson, Jonathan
Nyckelord
Diskursteori
litteracitet
medias makt
PISA
Aft
Språk
sv