Mediabilder av elevers litteracitet. En diskursteoretisk analys av texter publicerade i Dagens Nyheter och Aftonbladet år 2014

Abstract

Sammanfattning: I föreliggande uppsats genomförs en analys av tidningsartiklar om elevers litteracitet, som har publicerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter under år 014. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Laclau och Mouffes (008) diskursteori och för att konkretisera mitt tillvägagångssätt har Sahlins (1999) diskursanalytiska metod använts. Även forskning kring medias makt och kring elevers litteracitet har inkluderats i uppsatsen för att synliggöra hur media, genom påverkan på exempelvis medborgarnas verklighetsuppfattning och den politiska dagordningen, påverkar skolan samt för att placera resultaten i en vidare litteracitetskontext.

Uppsatsen syftar, utifrån ovanstående bakgrund, till att synliggöra och kritiskt granska vilken bild som artikuleras diskursivt av de svenska elevernas litteracitet i de valda tidningarna. Följande frågor kommer att besvaras: Hur artikuleras den svenska mediedebatten kring elevers litteracitet i tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter år 014? Hur förhåller sig dessa diskurser till det aktuella forskningsläget gällande vilka litteracitetsförmågor som ska premieras i den svenska skolan? Vilka likheter och skillnader finns mellan de diskurser som artikuleras i de båda tidningarna?

Texterna i Aftonbladet polemiserar mot den litteraturpolitiska och skolpolitiska diskursen under alliansregerings styre. Istället förespråkas ökad tillgänglighet av litteratur, ekonomiska bidrag för läsfrämjande och minskad segregation för att på så sätt förbättra elevernas litteracitet. De polemiserar även mot hur PISA-debatten är artikulerad, eftersom viktiga frågor utelämnas. En god litteracitetsförmåga är någonting som alla ska uppnå, men vad denna förmåga innehåller lämnas i majoriteten av texterna outtalat. Skribenterna i Dagens Nyheter intervjuar många forskare inom litteracitetsområdet och det framgår att metoder för att uppnå en god litteracitet exempelvis kan vara användandet av lässtrategier eller högläsning. Om litteracitetsförmågan utvecklas kan exempelvis ordförrådet, skrivförmågan och den empatiska förmågan utvecklas. Flera av texterna utgår från ett bristperspektiv där det framgår vad eleverna saknar eftersom de inte kan läsa tryckta, traditionella böcker.

II av III