Work factors and musculoskeletal disorders An epidemiological approach focusing on female nursing personnel

Abstract

The overall aim of this thesis was to examine the association between job factors and the occurrence of musculoskeletal disorders, and in particular low back disorders, among female nursing personnel. The thesis is based on three separate projects. Two training programs for nursing personnel and one population-based case-referent study, called the MUSIC- Norrtälje study. The specific aim of the first study was to evaluate the implementation of a patient transfer technique at a hospital. According to the nurses who participated in the training program, the patient transfer technique was used and appreciated. During the study period, four yearly repeated surveys among the nurses indicated that psychological job strain was associated with back and neck/shoulder symptoms. High perceived physical exertion showed a consistent association with musculoskeletal symptoms. The prevalence of symptoms was rather stable, even though almost half of the nurses varied between reporting intensive ongoing musculoskeletal symptoms or not. In the second project, the study group consisted of assistant nurses in geriatric care, who took part in a program of physical training and education. The cross-sectional analysis and the follow-up demonstrated a weak tendency towards higher prevalence of low back symptoms among assistant nurses who reported a high level of physical exertion at work. Individual physical capacity was not related to perceived physical exertion. In the Music-Norrtälje study, high physical workload and perceived physical exertion were associated with a relative risk of seeking care for low back disorders, when exposed nursing personnel were compared to unexposed. The study indicated a positive relation between low intellectual discretion, insufficient social support, terms of employment and seeking care for low back disorders. When all women with paid jobs were included, i.e. women with nursing work and other occupations, self-reported adverse psychosocial work conditions were related to a high general physical workload. Long hours of paid work, or of unpaid work, separately, indicated a relative risk of seeking care for low back and/or neck/shoulder disorders. These studies show that in nursing work, the environmental demands, and the interaction between these demands and the nurses, were related to musculoskeletal disorders.

Den övergripande målsättningen med föreliggande avhandling har varit att undersöka sambandet mellan muskuloskeletala besvär och faktorer i arbetet hos kvinnlig vårdpersonal. Avhandlingen baseras på tre projekt, två utbildning och tränings program för vårdpersonal och en populationsbaserad fall-referent studie, kallad MUSIC-Norrtälje studien. Det specifika syftet med den första studien var att värdera införandet av en förflyttningsteknik på ett regionsjukhus. Förflyttningstekniken användes vid de flesta patientförflyttningar och uppskattades av personalen. Under studieperioden genomfördes fyra årliga enkätundersökningar som indikerade ett samband mellan å ena sidan en psykosocialt ogynnsam arbetssituation (job strain) och å andra sidan besvär i rygg, nacke, och skuldror. Hög självupplevd fysisk ansträngning i arbetet visade ett stabilt samband med muskuloskeletala besvär. Förekomsten av pågående intensiva besvär varierade inte mellan de årliga undersökningstillfällena, trots att nästan hälften av sköterskorna varierade mellan att rapportera pågående intensiva besvär eller inte. I den tredje studien ingick undersköterskor, anställda inom långvården, som deltog i ett program med fysisk träning. Hög självupplevd fysisk ansträngning i arbetet, rapporterat vid samma tidpunkt eller sex månader tidigare, indikerade ett svagt samband med pågående ryggbesvär. Det förelåg inget samband mellan sköterskornas fysiska kapacitet och självupplevd fysisk ansträngning. MUSIC-Norrtälje studien visade att vårdpersonal med arbetsuppgifter som krävde arbete i framåtböjd ställning, hög generell fysisk belastning och hög självupplevd fysisk ansträngning löpte en ökad relativ risk för att söka vård för ländryggsbesvär jämfört med övrig (oexponerad) vårdpersonal. Studien indikerade även att ogynsamma psykosociala arbetsförhållanden gav en ökad risk för att vårdpersonalen skulle söka vård för ländryggsbesvär. När alla yrkesarbetande kvinnor inkluderades i analyserna, kvinnor inom vården och andra yrken, var sannolikheten att ha ett yrke som innebar hög fysisk arbetsbelastning högre för de som rapporterade ogynsamma psykosociala arbetsförhållanden. Många timmars yrkesarbete eller många timmars obetalt hemarbete, såsom hushållsarbete och omsorg, gav en ökad relativ risk för att söka vård för besvär från nacke, skuldror och/eller rygg. Studierna visar att både de yttre kraven i arbetet och samspelet mellan de yttre kraven och vårdpersonalen var relaterade till muskuloskeletala besvär. Nyckelord: Muskuloskeletala besvär, Vårdpersonal, Söka vård, Kvinnor, Fysisk arbetsbelastning, Psykosociala arbetsförhållanden, Epidemiologi