Hälsorisker i arbete med elproduktion och eldistribution slutrapport från en prospektiv studie

Abstract

En nio-års prospektiv epidemiologisk studie har genomförts på en ung kohort av 706 nyanställda elarbetare i produktion och distribution av elektricitet inom kraftindustrin. Det totala bortfallet i studien var 34 procent, av vilka 25 procent uppstod under de första tre åren. Elarbetarna har hälsoundersökts vart tredje år med samtidigt beaktande av exponering för olika arbetsmiljöfaktorer, speciellt extremt lågfrekventa elektriska och magnetiska fält och buller men även vissa kemiska exponeringar samt ergonomiska belastningsfaktorer. Hälsoundersökningen har omfattat allmän medicinsk hälsokontroll med frågor om symtom och sjukdom speciellt avseende nervsystemet, reproduktionsförmågan, subjektiv upplevelse och muskuloskeletala besvär samt vissa kliniska moment såsom analys av blod och serum. Sambandet mellan hälsoutfall och exponering för arbetsmiljöfaktorer har analyserats i de olika delmomenten för varje treårsperiod motsvarande tiden mellan hälsoundersökningarna. Resultaten visar att elarbetarna som helhet haft god hälsa under de nio åren. Några säkra tecken på speciella sjukdomar som följd av exponering i arbetsmiljön har inte kunnat påvisas. En del elarbetare uppvisar dock under åren en ökad förekomst av besvär i några specifika avseenden. Följande fynd är värda att närmare kommentera. I kohorten noterades en förhöjd risk för neurasteni i den högst exponerade gruppen > 1,2 mT, vilket även syntes öka över tid. Halten av kortisol visade ett intressant men osäkert samband med elektriska fält. Barn till elarbetarna visade däremot inte några säkerställda avvikande förändringar vad gäller könsfördelning, födelsevikt, perinatal dödlighet, missbildningar eller cancer. Inte heller kunde man finna belägg för samband mellan exponering för extremt lågfrekventa elektriska och magnetiska fält med vita blodkroppar eller blodkemiska parametrar. Studien visade även vissa samband mellan andra arbetsmiljöfaktorer och/eller arbetsförhållanden och påverkan på hälsan. En förhöjd halt av Tissue Polypeptid Antigen förekom främst i en specifik yrkesgrupp, vilken även rapporterade ökad belastning avseende olika arbetsmiljöfaktorer som t. ex. exponering för avgaser. Ländryggs- och knäbesvär var mer förekommande i yrkesgrupper med hög fysisk belastning. I övrigt förelåg inga konsistenta eller klara indikationer på samband mellan försämrad hälsa över tid och här undersökta exponeringfaktorer i arbetsmiljön.