Psykiskt välbefinnande och arbetslöshet Om hälsorelaterad selektion till arbete

Abstract

In this thesis, the causal relations between unemployment and mental health are scrutinized. Three explanations for the relations are presented: A labour-market connection, a health selection and a complementary hypothesis. A design based classification system for unemployment-health studies is also introduced. In the second part of the thesis, a prospective study of 139 laid-off civil servants within the Swedish Board of Education is presented. Mental health and labour market connection were measured at four occasions, before, during and two times after the closure of the agencies, covering about seven years. Labour market connection was operationalized by two categories: Permanent job and no permanent job. Seventy percent of the persons were permanently reemployed three years after the closure, and a majority were satisfied with their new jobs. Mental health decreased during the anticipation phase but increased again afterwards, and a recovery had occurred three years after the closure, both for those with and without permanent jobs. The complementary hypothesis was supported one year after the closure, while the health selection hypothesis received support three years afterwards. In the third part of the thesis, a meta-analysis of the relations between unemployment and mental health was carried out on studies published during 1980-1996. The aim was to describe the relations according to the design classification system and to test the three hypotheses. Nine international databases were searched yielding 95 independent samples, and 189 effect sizes were computed from 88622 subjects. The effect sizes were clearly heterogenous, but in more than 90 percent of all the samples, employed persons had on average better mental health than unemployed persons. The average labour market connection (unemployment) effect, expressed as a point biserial correlation, was r pb =0,16, while the health selection effect was r pb =0,08. These effects were significant and the complementary hypothesis was supported. Design differences, social status and nationality moderated the effect sizes. The effect sizes were organized according to the classification system to an effect field, which essentially showed internal consistency. The practical and scientific implications of the outcomes are discussed.

I avhandlingen undersöks orsakssambanden mellan arbetslöshet och psykiskt välbefinnande. I avhandlingens första del presenteras tre förklaringar till sambanden: Förankrings- selektions- och den komplementära hypotesen tillsammans med ett designbaserat klassificeringssystem för arbetslöshetsstudierna. I den andra delen följs 139 anställda inom Skolöverstyrelsen och fyra länsskolnämnder i en prospektiv undersökning från slutet av 1980-talet fram till mitten av 1990-talet. Mätningar av psykiskt välbefinnande och arbetsmarknadsförankring gjordes vid fyra tillfällen, varav en gång före avvecklingen. Tre år efter avvecklingen hade 70 procent av de uppsagda fått nya fasta arbeten, och flertalet var nöjda med sina nya anställningar. Omkring en procent var öppet arbetslösa. Det psykiska välbefinnandet minskade under avvecklingen, men tre år efter avvecklingen hade välbefinnandet återgått till samma nivåer som före avvecklingen, oberoende av om personerna hade erhållit nytt fast arbete eller ej. Däremot hade en sortering till arbetsmarknaden ägt rum. De med högt psykiskt välbefinnande före avvecklingen hade i högre grad erhållit nya fasta arbeten. Selektionshypotesen erhöll starkast stöd tre år efter avvecklingen, medan den komplementära hypotesen bäst förklarade sambandet mellan psykiskt välbefinnande och arbetslöshet ett år efter avvecklingen. Studien visade därmed att lågt psykiskt välbefinnande både kan vara en orsak till, och en effekt av, arbetslöshet eller svag ställning på arbetsmarknaden. I avhandlingens tredje del presenteras en meta-analys med det dubbla syftet att beskriva sambandet mellan psykisk ohälsa och arbetslöshet samt att pröva de tre hypoteserna på tidigare empiriska data. Meta-analysen genomfördes på studier publicerade 1980-1996. Från internationella databaser erhölls 95 oberoende sampel och 189 effektstorlekar, hämtade från 88622 personer. Effektstorlekarna var heterogena, men i drygt 90 procent av samplen var hälsan bättre för arbetande än för arbetslösa. Den komplementära hypotesen erhöll starkast empiriskt stöd. Den genomsnittliga förankringseffekten, uttryckt i punktbiseriala korrelationer, blev 0,16 medan selektionseffekten blev 0,08. Effektstorlekarna hade samband med undersökningarnas design, undersökningsgrupper och geografiska hemvist. Effekterna ordnades i enlighet med klassificeringssystemet till ett effektfält, som i huvudsak visade intern konsistens. I avhandlingens sista del diskuteras praktiska och forskningsmässiga konsekvenser av resultaten.