I skärningspunkten mellan arbetsliv och föräldraskap En studie om livsformer i 1990-talets Sverige

Abstract

The Intersection Between Working Life and Parenthood. A Study of Life-Modes in Sweden in the 1990s In Swedish with an English summary The central problem area of this dissertation concerns the connection between working life and parenthood. The main purpose is to develop an analytical strategy which validity is determined by the extent to which it can consider and cover the complexity of the con-ditions and practices of everyday life for working parents. Starting in an understanding of the concept life-mode as a sensitizing concept, an analytical model is developed and a Boolean approach is used to study the complex interrelation between working life and parenthood. In the dissertation the relationship between working life and parenthood is studied focusing on the work place. Parenthood, organization and gender are three key concepts which direct the analysis of the organizational forms everyday life take on. The empirical material of the dissertation comes from a questionnaire survey carried out in Sweden in 1992. The material consists of nine occupational groups, divided in women and men. A qualitative comparative method, developed by Charles C. Ragin, is used to compare organization-based adjustment situations. The factors of the analytical model are presented in binary form and tested against empirical data. The results are presented as equations that reflect the com-plexity of the interrelations between working life and parenthood through conjunctures of causal conditions, i e leading position, the dominance of one of the sexes at departmental level, children-specific scope of action, general scope of action, and the outcome, i e different adjustment strategies used by parents. The division of the adjustment strategies in three degrees of imposed restrictions on the work situation : everyday actions, smaller restrictions and bigger changes of the work situation : is an attempt to account for the size of the work and family circles. Keywords: adjusting working life and parenthood; life-mode, gender contract, qualitative comparative method

Avhandlingens centrala problemområde handlar om sambandet mellan arbetsliv och föräldraskap. Huvudsyftet är att utveckla en analysstrategi, vars giltighet avgörs av hur väl den förmår att ta hänsyn till, kartlägga och täcka in komplexiteten i de villkor och handlingar som vardagen består av för de lönearbetande föräldrarna. Med utgångspunkt i en förståelse av livsform som ett sensiterande begrepp utvecklas en analytisk modell och boolesk ansats används för att studera det komplexa förhållandet mellan arbetsliv och föräldraskap. I avhandlingen analyseras relationen mellan arbetsliv och föräldraskap med fokus på arbetsplatsen. Föräldraskap, organisation och kön är tre nyckelbegrepp som ger inriktning till en analys av vardagslivets organiseringsformer. Avhandlingens empiriska material härrör från en enkätundersökning, som genomfördes i Sverige 1992. Materialet består av nio yrkesgrupper uppdelade på kvinnor och män. En kvalitativ komparativ metod utvecklad av Charles C. Ragin används för att jämföra organisationsbaserade anpassningssituationer. Denna metod baserar sig på boolesk algebra. Analysmodellens faktorer presenteras i binär form och testas mot empiriska data. Resultaten presenteras i form av ekvationer som fångar in komplexiteten i förhållandet mellan arbetsliv och föräldraskap genom sammanträffanden av kausala villkor, dvs ledande position, avdelningens könsdominans och barnspecifikt och generellt handlingsutrymme, och utfallen, dvs föräldrars anpassningsstrategier. Uppdelning av anpassningsstrategier i tre olika grader av inskränkning av lönearbetet : vardaglig handling, mindre inskränkningar och stora förändringar i arbetssituationen : är ett sätt att försöka bestämma familje- och arbetscirklarnas omfång. Analysen leder fram till ett komplicerat mönster av anpassningsstrategier sammanförda med olika typer av handlingssituationer. Detta resultat kan ses som en konsekvens av föräldraskapets seriella framträdelseform på arbetsplatserna. Begränsningarna och möjligheterna i en förälders handlingsutrymme på arbetsplatsen visar sig ha stor betydelse för vilken anpassningsstrategi föräldern väljer, men premisserna för förälders handlande är inte enbart organisatoriskt givna. Stora förändringar i arbetssituationen är en anpassningsstrategi som analyseras vidare genom att könsfördelning i hemarbetet inkluderas i modellen. Resultaten visar att kvinnors och mäns situation i avvägningen mellan arbete och familj skiljer sig dramatiskt även om möjlighetsstrukturen i arbetslivet är likartad. Kvinnor och män kan ha likartade arbetssituationer, men de har definitivt olika villkor i familjen. På grundval av resultaten av jämförelse mellan olika yrkesgrupper och verksamheter kan man konstatera de organisationsbaserade könskontrakten är många. Det rådande könskontraktet innebär emellertid att omsorgsarbetet i stor utsträckning fortfarande är kvinnoarbete. För förvärvsarbetande kvinnor innebär detta att deras primära ansvar för omsorgsarbete strukturerar arbetssituationen i större utsträckning än för männen.