Samhällsvetenskaplig forskning om sjuka och sunda hus En litteratursammanställning

Abstract

The aim of this literature study is to examine to what extent, and in what ways, the area of research concerning "sick buildings" has included studies within the social sciences. This means that we are looking beyond the clear-cut physical studies, which in several aspects have dominated the research area so far. The report starts with an overview over descriptive studies, e.g. on the historical background, definitions, prevalence, and indicators of risks. In current research, the concept of "sick building syndrome" (SBS) is commonly defined as a set of symptoms, with an unclear ethiology; as contrasted to "building related illness" (BRI) and "neuro-toxic disorders" (NTD). It is however also differentiated from "mass psychogenic illness"; as the latter syndrome is spread through social net-works rather than physical localities. It should be noted, though, that there is no clearly established definition of SBS. This is reflected in e.g. the wide range of varying operationalisations of SBS that can be found. As a consequence of this, the results of different prevalence studies are difficult to compare and validate. The validity is also unclear due to other methodological difficulties. In the research area of risk indicators, there are several social and psychological variables connected with prevalence of SBS symptoms. The most dominant variables with a positive co-variation with symptoms, are female gender, and high workload. The association with gender has led several researchers into investigating variables that could explain the higher prevalence among women, e.g. that women as a group could be more exposed to other risk indicators related to work life. The association between SBS and gender has not been eliminated, however, through such multivariate analyses. In the second section of the report, we look into different causal explanations of the link between individual health and indoor environment. Many researchers emphasise the multi-factorial character of SBS; i.e. that there is an interaction between work organisation, individual disposition, and social as well as physical environment. These issues have mainly been dealt with from the viewpoint of work life. It is possible to distinguish three basic models in this area. In the first of these models, the social and psychological factors are replacing the physical as possible causes of health problems, as for instance, when researchers focus on somatisation of social and psychological problems of the individual. This model is also applied when the focus lies on attributional processes. The second model emphasises the interaction or parallel effect of social and physical factors on the health of the individual. A third model appears in cases of research when the question concerns social and psychological causes of the presumably unhealthy physical environment, e.g. economical and legislative preconditions of building. The third section reviews the research over consequences of sick buildings, on the levels of society as well as the individuals affected. Research within this field is, however, quite scarce; especially when it concerns the individual users of sick buildings. The consequences for actors on an organisational or societal level are mainly analysed in terms of economical losses, due to sick leave. The fourth issue examined, is possible social strategies for dealing with sick buildings. Researchers in this area stress the importance of overcoming administrative, social psychological and political barriers preventing efficient handling of sick buildings. An open communication between the involved actors seems to be important, as well as the engagement of many varying segments of competence. In this section, we also look briefly upon legislative strategies concerning e.g. economical responsibility. In a fifth section, we have compiled what researchers within this field have pointed out as important future research. Three different types of research seem to be demanded; longitudinal studies and case-studies; cross-disciplinary and comparative studies; and general social psychological studies with a more holistic approach to the processes embracing sick buildings. The main conclusion of this literature study, is that social scientific studies have : in most cases : functioned as "help sciences"; i.e. supplementing research basically belonging to the medical and/or technical disciplines. Most commonly, the research problems have circled around questions of how to define SBS, and finding the direct causal links between health and indoor environment. With this conclusion as a point of departure, the reported is closed by a discussion of in what ways the phenomena of sick buildings also can be studied as primarily social phenomena. We suggest various forms of contextualisation, where the perspectives on sick buildings are broadened, e.g. by also taking into account the consequences of how these phenomena are formulated and dealt with by scientists. Key words: health, building related illness, indoors environment, mass psychogenic illness, sick building syndrome, sick buildings, social psychology, sociology, work environment, worklife.

Syftet med föreliggande rapport har varit att undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt forskning om "sjuka hus" har utförts inom samhälls- och human-vetenskaplig forskning. Detta har inneburit att vi sett bortanför rent tekniska och medicinska studier, vilka dominerat många aspekter av hittillsvarande forskning. Rapporten inleder med en överblick över deskriptiva studier, det vill säga, över historisk bakgrund, definitioner, prevalens och riskindikatorer. I dagens forskning definieras begreppet "sjuka-hus-syndrom" ("sick building syndrome", SBS) vanligen som en uppsättning symptom med oklar etiologi, till skillnad mot "byggnadsrelaterad ohälsa" ("building related illness", BRI) och neurotoxiska störningar ("neurotoxic disorders", NTD). SBS differentieras dock också gentemot psykogena problem ("mass psychogenic illness", MPI), genom att det senare syndromet snarare sprider sig genom sociala nätverk än inom fysiska lokaler. Man bör dock notera att det inte finns någon klar etablerad definition av SBS. Detta återspeglas bland annat i den mängd varierande operationaliseringar som används inom forskningen. Som en följd av detta är det svårt att jämföra och utvärdera olika prevalensstudier mot varandra. Även andra metodologiska svårigheter bidrar till oklar validitet hos prevalensstudier. Inom forskningen om riskindikatorer har man funnit många sociala och psykologiska variabler som samvarierar med förekomst av SBS. Kvinnligt kön och hög arbetsbörda är de två som i allra högst utsträckning tycks ha ett positivt samband med SBS. Sambandet med kön har fått många forskare att se närmare på vilka variabler som närmare kan förklara att fler kvinnor än män drabbas av SBS : exempelvis genom att se på om kvinnor som grupp i högre grad än män är utsatta för aktuella arbetsmiljörisker. Dock har multivariat kontroll för sådana riskindikatorer inte kunnat eliminera sambandet mellan SBS och kön. I rapportens andra kapitel ser vi närmare på olika kausala förklaringar av sam-bandet mellan individuell hälsa och innemiljö. Många forskare betonar sjuka-hus-syndromets multifaktoriella karaktär, det vill säga, att det handlar om en samverkan mellan arbetsorganisation, individuell disposition och social såväl som fysisk miljö. Forskningen inom detta område har framförallt utförts av arbets-livsforskare. Man kan urskilja tre grundläggande modeller som används inom området. I den första av dessa modeller, får sociala och psykologiska faktorer ersätta de fysiska, som möjliga orsaker till hälsoproblem : som t.ex. när forskningen fokuseras på somatisering av sociala och psykologiska problem individen har. Den första modellen kan också ses när fokuseringen ligger på attributionsprocesser. En andra modell betonar i stället interaktion mellan eller parallell verkan av sociala respektive fysiska faktorer på individens hälsa. En tredje modell uppträder i den forskning som behandlar sociala och psykologiska orsaker till den möjligt ohälsosamma fysiska miljön, som t.ex. ekonomiska och juridiska villkor för byggande. Den tredje delen av rapporten ser på forskning om konsekvenser av sjuka hus, både när det gäller för samhället och för de individer som berörs. Här har vi dock inte funnit speciellt mycket forskning, i synnerhet inte när det gäller de individer som använder de sjuka husen. Konsekvenser för aktörer på organisations- och samhällsnivå har främst analyserats i termer av ekonomiska förluster på grund av sjukskrivningar. I den fjärde sektionen har vi undersökt möjliga sociala strategier för att hantera sjuka hus. Forskare inom det här området betonar vikten av att inte hindras av administrativa, socialpsykologiska och psykologiska barriärer som kan förhindra effektivt åtgärdande av sjuka hus. Öppen kommunikation mellan inblandade aktörer tycks vara viktigt, likväl som att man tar in många olika kompetensområden. I denna sektion har vi också ägnat en mindre del åt juridiska frågor som kan upp-komma kring fenomenet sjuka hus. I en femte del har vi sammanfattat vad forskare inom området tar upp som viktig framtida forskning. Det är framförallt tre forskningsansatser som pekas ut som viktiga: longitudinella studier och fallstudier; tvärvetenskapliga och komparativa studier; och allmänna socialpsykologiska studier med en betonad helhetssyn på fenomenet. Den huvudsakliga slutsatsen man kan dra av denna litteraturstudie är att samhälls- och humanvetenskapliga studier i första hand har fungerat som "hjälpvetenskaper", det vill säga, som komplement till forskning som i grunden har sina rötter i medicinsk och/eller tekniska discipliner. Vanligtvis cirklar forskningsproblemen kring hur man skall definiera SBS, samt vilka de kausala länkarna mellan hälsa och inomhusmiljö är. Med denna slutsats som utgångspunkt, avslutas rapporten med en diskussion av på vilka sätt fenomenet "sjuka hus" även kan studeras som ett primärt socialt fenomen. Vi föreslår olika former av kontextualisering av fenomenet och forskningen kring det, där perspektiven på sjuka hus vidgas, t.ex. genom att även beakta konsekvenserna av hur "sjuka hus" formuleras och hanteras av forskare.